Whisky

Whisky är världens mest berömda spritdryck och den mest komplexa av dem alla. Whisky tillverkas numera i ett 100-tal länder och har en global spridning som få andra destillerade drycker.

Vill man göra det enkelt för sig kan man säga att whisky är destillerat öl som lagrats på ekfat. Alltså ett destillat gjort på kornmalt. I dag är reglementet kring tillverkningen av maltwhisky reglerat, i synnerhet i Skottland som blivit whiskyns hemland. Inga andra ingredienser än korn, jäst och vatten får förekomma, dessutom måste destillatet lagras på ekfat i minst tre år. Den amerikanska whiskeyn har delvis andra lagar, medan den japanska inte lyder under några lagar alls. USA, Japan, Irland, Kanada och Skottland är de länder som helt dominerar tillverkningen, men sett till antalet destillerier (och destilleriprojekt) intar Sverige en hedrande andraplats.

Det ligger nära till hands att anta att destilleringskonsten kom till Europa i tidig kristen tid. Då hade munkar fördrivits och förföljts så långt bort från ära och redlighet som tänkas kunde. På Irland kunde de leva någorlunda ohotat och klostren blev med tiden ett centrum för bildning, läskunnighet och läkekonst. Man vet att munkarna företog vandringar och det är inte långsökt att tänka sig att någon av dem kom i kontakt med kunskapen om hur man kunde sönderdela vätskeblandningar genom att hetta upp blandningen och kyla ner ångorna. Kanske återfann man gamla pergament som berättade om hur man utvann väldoft ur blommor. Parfym måste ha varit ett efterlängtat elixir i ett gaeliskt kloster på Irland, där män levde inpå varandra, i ett råkallt fuktigt klimat, tillsammans med djur och kreatur under minst sagt primitiva hygieniska förhållanden. Dit tycks i alla fall kännedomen om destilleringskonsten ha kommit i ett mycket tidigt skede.

Orientens blommor fanns naturligtvis inte på Irland, men rovor, betor, sädesslag, växtdelar och vad man kunde komma över fick duga. Eller tog man kanske det enkla öl som man bryggde på ön sedan urminnes tider och lät detta förångas i en kittel.

Snart insåg munkarna att vätskan som droppade fram förutom någon slags doft också hade andra egenskaper. Den som vågade smaka blev glad. Han kom närmare Gud i sin bön, och det märkligaste av allt, den tycktes bota magåkommor och infektioner, som vid den tiden gjorde att mycket få, knappast någon fick uppleva sin 50-årsdag. Det är inte konstigt att de gaeliska munkarna gav denna livgivande gudadryck ett vackert namn. De kallade den uesqueba, [ishki va] som är gaeliska och betyder ”livets vatten”. Uttrycket togs senare upp av världens språk i former som lebenswasser, eu de vie, akvavit och whisky och man kan också härleda det till ryskans ”det lilla vattnet” vodka.

Var i tiden vi befinner oss är ganska osäkert, sprithistorikerna brukar gissa på 1000-talet. Det munkarna framställde var en slags primitiv, oren och finkelstinn vätska. Så småningom kom man på att det gick att använda säd, men man fanns till hands, med tiden utkristalliserades brandy och fruktbrännvin och när kunskapen att mälta spred sig, också sädesbrännvin och slutligen det vi menar med whisky. Men då är vi långt fram i tiden.

Whisky delas in i följande kategorier:

  • Singelmalt ­– malt whisky från ett enda destilleri tillverkad i enkelpanna
  • Blended Malt – en blandning av maltwhisky från minst två destillerier
  • Blended whisky – en blandning av maltwhisky och sädessprit
  • Grainwhisky – whisky gjord på spannmål i kolonpanna
  • Single Cask – whisky från ett enda fat
  • Bourbon – amerikansk whisky med 51% majs lagrad på färska ekfat