Cadenhead x 4
Cadenhead är Skottlands äldsta oberoende buteljerare. Det finns dokument som leder långt
2023-09-27
Förra året var det 125 år sedan de två vännerna James Gordon och John Alexander MacPhail började sälja te, kaffe, vin och andra dagligvaror i en liten butik på South Street i Elgin. Verksamheten gick bra och snart tog man hjälp av den femtonårige John Urquhart. Unge John var duktig och läraktig och fick ta över ansvaret för whiskyn som såldes i butiken. Där och då inleddes en era som har haft en enorm betydelse för världens whiskyindustri.
År 1915 gick butikens ägare ur tiden och John Urquhart fick ta över. De whiskylager som John och sonen George Urquhart kom att bygga upp och de band de knöt med destillerierna i Speyside saknar motsvarighet. Ingen är i närheten av att ha så mycket, så gammal och så intressant whisky från så många destillerier.
De 125-åren av whiskyhistoria uppmärksammar nu Gordon & MacPhail med fyra historiska jubileumsutgåvor. De kommer alla från nedlagda destillerier eller har producerats i pannor som inte längre finns.
Coleburn uppfördes i Longmorn, en mil utanför Elgin, 1897. Destilleriet var länge en experimentverkstad där man testade nya produkter och metoder. Coleburn stängdes i den stora nedläggningsvågen 1985 och destillerilicensen avregistrerades några är senare. Gordon & MacPhails jubileumsutgåva fylldes på fat 1972 och har lagrats på en sherry puncheon i Elgin fram till 2020.
Den excentriske parlamentsledamoten Robert Barclay Allardyce grundade Glenury i Stonehaven 1836. Han var bekant med kungahuset och såg till att han fick lägga suffixet Royal till destillerinamnet. En ära som Glenury endast delar med Royal Brackla och Royal Lochnagar. Glenury Royal stängdes 1992. Byggnaderna har rivits och ersatts av bostäder. Jubileumsutgåvan destillerades 1984 och fylldes på ett förstagångs sherryfat.
Mosstowie är en mycket sällsynt whisky som tillverkades vid destilleriet Miltonduff utanför Elgin. Den är gjord i en så kallad Lomondpanna, en panntyp som uppfanns 1955 och installerades vid Hiram Walkers destillerier Inverleven, Glenburgie, Scapa och Miltonduff i slutet av 50- och början av 60-talet. Något senare, 1966, följde även Loch Lomond.
Syftet med Lomondpannan var att bättre kunna utnyttja refluxen och tillverka en lättare whiskystil som efterfrågades på den amerikanska marknaden. Pannorna visade sig dock vara svåra att rengöra och medförde produktionsproblem. Lomondpannor finns kvar på Loch Lomond och Scapa, där man använder en en panna som wash still. Bruichladdich använder en Lomondpanna för ginproduktion.
Jubileumsbuteljeringen destillerades 1979 och fylldes på en refill sherry hogshead. Mosstowie är mycket sällsynt och en eftertraktad samlarraritet.
På det anrika destilleriet Glenburgie producerades Glencraig i en Lomondpanna under 23 år. Trots att idén med Lomondpannan var att tillverka en lätt whisky, blev den snarare robust och smakrik. Glenburgie upphörde med produktionen 1981 och pannan skrotades. Gordon & MacPhails jubileumsutgåva destillerades 1975 och har lagrats på ett refill bourbonfat. Glencraig är en mycket sällsynt samlarswhisky.
Cadenhead är Skottlands äldsta oberoende buteljerare. Det finns dokument som leder långt
Cadenhead började tidigt handla med rom från i huvudsak de brittiska kolonierna.
Armagnac är sydvästra Frankrikes stora spritdryck. Den har inte samma mondäna klang
Dalmore är ett destilleri som fascinerar på många sätt. Dess historia leder
Rök och sherry från Lagg Corriecravie må vara ett otympligt namn att
När Gordon & MacPhail väckte Benromach ur sin långa Törnrosasömn 1998 var
Läs mer om hur vi behandlar dina personuppgifter i vår Personuppgiftspolicy.
Speyside är en whiskyregion i skotska högländerna i närheten av ett flertal floder, bland annat Spey.
Speyside har den största koncentrationen av whiskydestillerier i Skottland, ungefär hälften (ca 50) av destillerierna som tillverkar single malt whisky ligger här. Normalt har whisky från Highlands och Speyside ganska stor skillnad i smak. Whiskyn från Speyside är oftast lätt, elegant och utan större rökighet. Många av Skottlands mest kända whiskymärken kommer från Speyside, till exempel Glenfiddich, The Glenlivet, Glenfarclas och Macallan. Prefixet glen- förekommer ofta i Speyside och betyder dalgång.
I området finns bland annat floderna Findhorn, Lossie, Livet, Avon, Spey, Bogie och Deveron. Bland destillerier är namn med ”Glenlivet” populära och åtskilliga bindestrecks-Glenlivet finns, varav huvuddelen inte ligger vid floden Livet.
Skottland är utan tvekan whiskyns hemland, även om konsten att göra whisky kom från annat håll. I Skottland finns de flesta av världens mest berömda destillerier och skotsk single malt har blivit stilbildande för all världens whisky.
Skotsk whisky omgärdas av lagar som ofta kan upplevas som överdrivet protektionistiska, men regelverket har i hög grad bidragit till att Skottland blivit världens ledande whiskynation. Att Skottland är whiskyvärldens epicentrum är i hög grad relaterat till förekomsten av råvaror som torv, korn och källvatten.
Den skotska whiskyn har flera stilar och landet är indelat i olika whiskyregioner, som i någon mån är kännetecknande för den whisky som produceras just där. I Skottland finns omkring 150 destillerier och dessutom ett stort antal fristående buteljerare.
Skottland är också födelseplatsen för blendwhiskyn, flera av världens mest kända blendwhiskysorter är skotska.
Högländerna är den största av whiskyregionerna och definitionsmässigt ingår även Speyside och samtliga öar utom Islay i regionen.
Högländerna omfattar hela norra Skottland med en sydlig gräns strax norr om Edinburgh och Glasgow.
Ett destilleri som Glengoyne ligger exempelvis just på gränsen mellan Highlands och Lowlands. Högländerna kan i sin tur delas in i norra, västra och östra Highlands.
Förutom i Speyside, som numera oftast betraktas som en egen whiskyregion, är destillerierna tämligen utspridda.
Gränsen mellan högländerna och lågländerna var ursprungligen gränser för olika skattelagar och det går knappast att finna några gemensamma whiskystilar bland de vitt skilda destillerierna.
Påfallande är dock att högländernas destillerier ofta är kustnära, vilket märks i whiskyn som kan få mer eller mindre maritima inslag med sälta och jod. Generellt kan man säga att ju ensligare ett destilleri är beläget, desto mer rökig gjordes whiskyn. Höglandsdestillerier som Brora och Ardmore är exempelvis kända för sin hårt rökta whisky.
Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltliga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år.
