Riktigt gammal Islaywhisky är numera nästan omöjlig att hitta. Dyker sådan upp på marknaden står samlarna på rad och rycker dyrgriparna från hyllorna. Det må vara en sanning med viss modifikation, men i dag är det i stort sett bara Gordon & MacPhail som kan fortsätta att buteljera gammal Islay såsom ingenting har hänt. De tycks ha ett lager med ett närmast outgrundligt djup.

När det gäller ytterst samlarvärd lyxwhisky så är Gordon & MacPhail den mest pålitliga källan. Deras superserie Private Collection är en till synes ändlös rad av ädelstenar. I Private Collection buteljeras den mest eftertraktade whiskyn, ofta från nedlagda destillerier, eller från destillerier som av andra skäl är särskilt åtråvärda. För fyra år sedan fick Private Collection en helt ny design och whiskyn som numera föräras dessa etiketter har om möjligt blivit än mer exklusiv.

Den Caol Ila som Gordon & MacPhail nu har buteljerat uppfyller alla krav på att kallas ädelsten. Den destillerades en vinterdag i februari 1982. Då hade ännu ingen hört talas om att Port Ellen skulle läggas ner och intresset för Islays singelmaltwhisky existerade knappast. Caol Ila och övriga destillerier producerade råvara till blendwhisky och man kunde inte i sin vildaste fantasi drömma om vad som väntade runt hörnet med ”Six Classic Malts” och den ström av whiskyturister som snart skulle börja boka hotell på ön.

Bourbonfatet med Caol Ila 1982 kom till Elgin och där lades det på en undanskymd plats i lagerhuset. Inte ens Gordon & MacPhail hade vid den tiden något särskilt intresse för den rökiga Islaywhiskyn och fatet blev kvar – ända tills nu.

Caol Ila är Islays största destilleri, men dock inte på singelmarknaden. Caol Ila får inte tillnärmelsevis så mycket utrymme som andra destillerier i Diageos portfölj. Anledningen är att Caol Ilas whisky behövs för att ge muskler och karaktär åt de stora blendmärkena, särskilt åt Johnny Walker som sväljer en stor del av produktionen. Caol Ilas singelmalt dyker relativt frekvent upp hos brokers och oberoende buteljerare och därför ser man den ganska ofta i olika skepnader. Det är dock inte många, utöver Gordon & MacPhail, som klarar av att buteljera så imponerande gammal och glimrande Caol Ila. Det är bara att lyckönska den som får tag på en flaska.