Lagg Distillery är precis som sin whisky lite av en paradox. Det är både gammalt och ungt. Där Lagg ligger i dag fanns mellan 1825 och 1837 ett destilleri med samma namn som under sin korta existens blev berömt för sitt ”Arran Water”. Whiskyn var känd långt in över fastlandet i Ayrshire och de omgivningar som Robert Burns odödliggjort några decennier tidigare. Burns måste nästan dagligen sett den spöklika siluetten av Arran vid horisonten och Burnsforskningen, som är omfattade, har flera gånger förundrats över varför Burns aldrig nämnde den sägenomspunna ön i sin diktning.

Södra Arran var länge en smugglartrakt av stora mått. Åtskilliga är historierna om hur myndigheterna försökte komma till bukt med den illegala tillverkningen. Om man ska tro legenderna överlistade smugglarna ofta ordningsmakten och gick segrande ur bataljerna, men när Lagg stängde 1837 togs det i med hårdhandskarna och ön torrlades. Smugglarna tog i många fall sina pannor och flyttade dem över till Campbeltown där de istället blev en del av den stadens whiskyhistoria.

När nya Lagg startades 2019 – för att producera den rökiga whiskyn som tidigare gjordes på moderdestilleriet i Lochranza – tog man det gamla destillerinamnet till heders igen och Lagg fick efter 150 år en fortsättning på ön.

Corriecravie är namnet på en liten by i närheten av destilleriet. Whiskyn som bär byns namn slutlagras på olorosofat under sex månader innan den buteljeras, lätt nedspädd från full fatstyrka till 55 %.