Gin

Gin har till skillnad från de flesta spritsorter en födelseplats. Det var apotekaren och läkaren Franciscus Sylvius i den holländska staden Leyden som på 1550-talet blötte enbär i vin på jakt efter en urindrivande medicin. Så småningom började han istället destillera mäsk blandat med enbär. Spriten använde han som läkemedel mot gikt, njurproblem och gallsten. I Holland kallades destillatet genever och blev snart mycket populärt eftersom det var billigt att framställa och inte behövde lagras.

Mot slutet av 1600-talet ingick England och Holland en koalition i kriget mot Ludvig XIV:s Frankrike. Som en följd av detta blev det förbjudet att importera eau du vie och franska viner till England. De tomma glasen kom istället att fyllas med holländsk genever och portugisiskt portvin. Genevern, eller gin som drycken kallades, blev en succé i England och så småningom började man tillverka sin egen variant. Flera destillerier startades, en av pionjärerna var Alexander Gordon. Sedan dess har gin alltid varit starkt förknippat med England och engelsmän.

Länge ansågs gin vara den supande underklassens sprit, men mot slutet av 1800-talet växlade modet och brittiska officerare förde in drycken i de fina salongerna. Det var också nu som sjöfararnationen skapade sina berömda blandningar Gin och Tonic, Pink Gin och Gimlet, alla var för sig lämpade att ha med ombord i händelse av malaria, skörbjugg, magbesvär och andra åkommor som drabbade sjömännen..

Framställning

Grundråvaran är ren kolonndestillerad 96-procentig sädessprit som smaksätts med ett stort antal kryddor där enbär är dominant. Några producenter låter kryddorna dra i spriten upp till ett dygn. Efter filtrering destilleras blandningen i en enkelpanna. Andra producenter tillsätter kryddorna en kort tid före destilleringen och låter dem följa med under processen. Det finns också producenter, Hendrick’s till exempel, som låter kryddorna hänga i korgar inuti destillationspannorna. Enklare gin kan också framställas med ren essenstillsats. Varje producent har sina egna hemliga recept på kryddningen, enbär och koriander förekommer nästan alltid, men andra tillsatser som citronskal, muskotnöt och angelikarot är också vanliga.

Genever

Genever är föregångaren till våra dagars gin. Den stora skillnaden är att genever lagras på fat tillverkade av granvirke. Efter lagringen smaksätts spriten med enbär eller enbärsolja och andra kryddor. Därefter destilleras den ytterligare en gång.

Lämna ett svar

Speyside

Speyside är en whiskyregion i skotska högländerna i närheten av ett flertal floder, bland annat Spey.

Speyside har den största koncentrationen av whiskydestillerier i Skottland, ungefär hälften (ca 50) av destillerierna som tillverkar single malt whisky ligger här. Normalt har whisky från Highlands och Speyside ganska stor skillnad i smak. Whiskyn från Speyside är oftast lätt, elegant och utan större rökighet. Många av Skottlands mest kända whiskymärken kommer från Speyside, till exempel Glenfiddich, The Glenlivet, Glenfarclas och Macallan. Prefixet glen- förekommer ofta i Speyside och betyder dalgång.

I området finns bland annat floderna Findhorn, Lossie, Livet, Avon, Spey, Bogie och Deveron. Bland destillerier är namn med ”Glenlivet” populära och åtskilliga bindestrecks-Glenlivet finns, varav huvuddelen inte ligger vid floden Livet.

Välkommen!

Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltliga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år.