Kategorier
Produkt Whiskey

Nikka From The Barrel

I lager

Nikka From The Barrel

Smaknoter

Färg:

Brungul.

Doft:

Maltig med inslag av torkad frukt, citrus, kola och en liten pepprighet. Där finns också exotiskt trä, en touch av choklad och en lätt rökighet.

Smak:

Smakrik och sammetslen med toner av honung, citrus, kaffe, ekfat och en liten rökighet.

Eftersmak:

Lång och värmande, maltsöt med en liten stilla rökpuff som övergår i en brödig avslutning.

Artnr:

551

Alkoholhalt:

51,4%

Ursprung:

Typ:

Blended Whisky

Producent:

Ålder:

6-10 år

Råvara:

Mältat korn

PRIS

499 kr

STORLEK

50 cl

RÖKIGHET

Nikka From The Barrel - Kanske världens bästa blended whisky

Nikka From The Barrel har utsetts till världens bästa blended whisky vid World Whisky Awards. Dubbla gånger till och med. Och vid Stockholm Beer & Whisky Festival, häromåret, piskade den upp den ena ädla singlemalten efter den andra och utsågs till bästa whiskyn alla kategorier.

Hemligheten bakom de stora framgångarna står att finna i receptet, som är förvånansvärt enkelt och kan sammanfattas i tre punkter:

HÖG MALTANDEL

Nikka from the Barrel innehåller en högre andel maltwhisky än många andra blendwhiskies. Faktiskt så mycket som 40%.

Maltwhiskyn från Miyagikyo Distillery bidrar med lättare, gräsiga och blommiga karaktärer. I Miyagikyos berömda Coffeypannor tillverkas också den mjukgörande grainwhiskyn.

RÄTT BALANS

Nikkas Chief Blender skapar balans och karaktär genom att blanda väl avvägda delar maltwhisky från två olika destillerier, Yoichi och Miyagikyo.

Singlemalten från Yoichi tillför kraft, fyllighet och en touch av rök, medans maltwhiskyn från Miyagikyo bidrar med lättare, fruktiga och blommiga karaktärer.

Från Miyagikyo Distillery, och dess berömda Coffey stills, kommer också den mjukgörande grainwhiskyn som görs av majs, vilket ger en mjukare och sötare sprit än t.ex skotsk vetesprit.

Nikka from the Barrel buteljeras vid 51,4% alkoholhalt.

LAGRING

Ålder och fat varierar; i huvudsak blandas förstagångs bourbonfat med ombyggda och omrostade amerikanska refill fat. Sherryfat och fat av ny amerikansk ek förekommer också, fast i mindre omfattning. Åldern ligger kring 6–10 år.

Singelmalten från Yoichi Distillery tillför kraft, fyllighet och en touch av rök. 

Nikka From the Barrel är något så ovanligt som en blended whisky buteljerad vid fatstyrka. Den japanska whiskyscenen är fantastisk, kreativiteten flödar, alla möjliga format och whiskyidéer testas på en jättelik hemmamarknad. Scotch som firat triumfer de senaste 130 åren har inte kommit på tanken att släppa sina bästsäljare i ’cask strength’-utförande. Nikka From the Barrel är dessutom ingen nymodighet. Whiskyn lanserades i Japan i oktober 1985, innan Classic Malts med Lagavulin i spetsen ens existerade.

Nikkas Master Blender Emeritus Shigeo Sato minns diskussionerna:

– Vi tog fram whiskyn för kräsna aficionados i en tid när blended whisky var allt. Efter omfattande tester enades vi i blenderteamet om 90° proof, alltså 51,4%. Den fyrkantiga flaskan ska understryka kraften hos whiskyn. För mig personligen är From the Barrel själva essensen av Nikka.

Det handlar alltså om en nischwhisky för den kräsna publiken som på 1980-talet sökte sina kickar i exklusiva blends. Idag är det maltwhiskyn som driver intresset och det intressanta är att Nikka From the Barrel mer liknar en karaktärsfull singelmalt än en välpolerad blend. Systembolaget gör sin största satsning på japansk whisky någonsin och tar in 40 000 flaskor.

FAKTA
Nikka From the Barrel är en blended whisky från Japan som består av 40% maltwhisky och 60% grainwhisky. En batch blandas på 120 fat, mest 200-liters 1st fill
barrels uppblandat med sherry butts och refill hogshead-fat. Whiskyn är 10-12 år och leder på Miyagikyo-maltwhisky från Sendai Distillery.

Förtydligande: I Japan är det tillåtet att blanda in whisky från andra länder och fortfarande beteckna spriten som japansk whisky. Symposion kommunicerar dom för oss kända komponenterna i denna whisky. Det är endast Nikka som känner till det exakta receptet.

Läs mer om producenten

Nikka

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

Recensioner

Pang säger smaklökarna

”Allt är perfekt balanserat och sjunger en ljuv serenad för smaklökarna. Detta är grymt bra.”

Anders ”Beppe” Bergström

Vilken hejdlös smakresa

”Vilken hejdlös smakresa, får verkligen en blend smälla på så här? Fascinerande. EXC. BRA++ 94/100 poäng. ”

Henrik Aflodal

Anses vara världens bästa blended whisky. Jag är beredd att hålla med

”Man får en sån jävla resa av denna whisky. …den här är tio poäng”

Emil Åreng

An incredible Japanese whisky, so much power!


”Nikka from the Barrel is one of the greatest value for money whiskies in the world. An incredible Japanese whisky, so much power! We can’t recommend this enough”

Master of malt

Kategorier
Produkt Whiskey

Paul John Bold Peated

I lager

Paul John Bold Peated

Smaknoter

Färg:

Gyllenfärgad.

Doft:

Tydlig torvrök, honung, torkad frukt, apelsinzest, kryddor, ekfat, vanilj och söt lakrits.

Smak:

Silkeslen honung, ek och rök. I en andra våg följer kryddor, mer rök, torv, torkad frukt och vanilj.

Eftersmak:

Rök, mockakaffe och en uppsjö kryddor.

Artnr:

439-01

Alkoholhalt:

46%

Ursprung:

Goa,

Typ:

Indian Single Malt whisky

Producent:

Destilleri:

John Distilleries

Destillerad:

Basspriten destillerades två gånger i kopparpanna

Ålder:

Anges ej

Råvara:

Kornmalt

Malt:

Hårt torvrökt malt, ca 30-35 ppm, av 6-radigt korn från norra Indien

Jäsning:

55-60 timmar, till ca 5% ABV

Angels share:

8-10%

PRIS

489 kr

STORLEK

70 cl

RÖKIGHET

Paul John Bold - Indisk rök med tropisk lagring

Framgångssagan Paul John

Paul John, eller John Distilleries Pvt Ltd, grundades av Paul P. John 1996. Trots att bolaget ännu inte är 25 år fyllda har man redan hunnit göra en makalös resa. I dag tillhör några av Paul Johns whiskysorter världens mest sålda. Deras blendwhisky, Original Choice, säljer närmast ofattbara 150 miljoner flaskor årligen*.

*Forbes, 25 top global whisky brands (2019 sales figures)

Indisk whisky

Indien var brittisk koloni fram till 1947. Ingen annan koloni har haft lika stor betydelse för britterna. De båda länderna har präglat varandras samhällen språkligt, kulturellt och ekonomiskt – säg den britt som inte dricker indiskt te. Indien å sin sida tog till sig det brittiska; språk, kultur, idrott och inte minst whisky.

Efter självständigheten föddes en inhemsk whiskyindustri. Korn odlades endast i norra Indien och i alltför begränsad omfattning för att användas som huvudråvara. Istället kom andra grödor till användning. Indien är världens största producent av sockerrör, så melass kom att bli den vanligaste basen för indisk whisky.

De indiska whiskyproducenterna lånar gladeligen skotskklingande namn som Mac, Bagpiper, Old Tavern med flera. I det folkrika landet har whisky- och dryckesindustrin vuxit till enorm storlek. Av världens tio största whiskymärken är sju(!) indiska. Störst är McDowell’s som säljer nästan dubbelt så många flaskor som Johnnie Walker.

John Distilleries är Indiens fjärde största sprittillverkare och har över 1 000 anställda och anläggningar i sju olika delstater.

Maltwhiskysatsningen i Goa

År 2007 började John Distillers tillverka singelmaltwhisky utifrån skotska principer med sikte på världsmarknaden. Man gick mycket noggrant tillväga. Två traditionella potstills med höga halsar och uppåtsluttande lynearms installerades i destilleriet i Goa. Dessa kompletterades 2017 med ännu ett par.

Pannorna designades för att ge ett fruktigt och elegant destillat. Man skaffade sexradigt korn från norra delarna av Indien och importerade torv från Skottland. Det mjuka vattnet tog man från källor och källfloder från bergen som omger Goa.

Paul Johns Single Malt Whisky premiärvisades i oktober 2012 på Capital Hotel i London och därefter på Whisky Show där experter och konnässörer från whiskyindustrin häpnade. Resten är en framgångssaga och Paul John räknas idag som en av de främsta asiatiska whiskyproducenterna.

Tropisk lagring

Att lagra whisky i Indien är en krävande utmaning. Det är tidvis bedövande varmt och den höga temperaturen gör att avdunstningen blir mycket hög. Omkring 8–10 % försvinner ur faten varje år.

I Goas fuktiga klimat är det till största delen alkohol som avgår. Samtidigt gör det tropiska klimatet att mognandet påskyndas och att smaker koncentreras. På Paul John brukar man säga att ett års lagring i Goa motsvarar fyra års lagring i Skottland.

Rökwhiskyn Paul John Bold

Paul John Bold är destilleriets rökigaste uttryck. Malten torvröks hårt, till cirka 30-35 ppm, vilket är i nivå med flera av Islays klassiska destillerier. Men där slutar likheterna.

För att vara så fenolstinn är whiskyn påfallande mjuk och fruktig. Det förklaras dels av Paul Johns panntyp, med uppåtlutande lynearms och så kallad boiling ball på halsen, men också av det sexradiga kornet man använder. Sexradigt korn odlas knappast i Europa. Sådant korn har högre andel proteiner och enzymer samt mindre mängd kolhydrater och stärkelse. Detta ger en annan typ av jäsning och smakutveckling. Det sexradiga kornet har också tjockare skal, vilket i sin tur påverkar mäskningen och ger en mer skalfri och esterrik vört. Sammantaget innebär detta att destillatet blir fruktigt och mjukt.

Paul John Bold är har hyllats för såväl rökighet, som fruktighet och mjukhet och den har tilldelats ett stort antal internationella priser. Ett 30-tal betydande utmärkelser ståtar nu på huvudkontoret i Bangalore. Bland priserna märks exempelvis dubbla guld i San Francisco och bästa asiatiska whiskyn vid stora skotska bedömningar.

Paul John: Making of The Great Indian Single Malt

Läs mer om producenten

Paul John

Paul John, eller John Distilleries Pvt Ltd, grundades av Paul P. John 1996. Trots att bolaget ännu inte är 25 år fyllda har man redan hunnit göra en makalös resa. I dag tillhör några av Paul Johns whiskysorter världens mest sålda. Deras blendwhisky, Original Choice, säljer närmast ofattbara 150 miljoner flaskor årligen.

Recensioner

Superfynd

”Som en Islaywhisky fast annorlunda. Den tropiska röken och den mjuka frukten växer ut till en mångfacetterad och intressant smakupplevelse. … Det är dags att upptäcka Indien!”

Hasse Nilsson

Fynd

”Fantastiskt bra indisk whisky med både gott om mogen tropisk fruktighet… och en tydlig rökighet.”

Andreas Grube,

Ett måste för varje sann whiskyälskare

”Gillar man rökig whisky är det här helt rätt“

Michel Jamais,

Brutalt prisvärd

”Vilken fenomenal asiatisk rökwhisky. Den smakar tropisk rökelse med sotig exotisk frukt i eftersmaken”

Henrik Aflodal,

Isle Of Islay

Islay är den sydligaste av öarna i de inre Hebriderna. Islay ligger norr om Nordirland med Kintyrehalvön på det skotska fastlandet i öster. Norra delarna av Islay är bergiga och söder därom breder ljunghedarna ut sig. Ungefär en fjärdedel av öns yta utgörs av djupa svartblå torvmossar.

 

Längs Islays Sydkust ligger ”The Kildalton Three”, Ardbeg, Laphroaig och Lagavulin. Fram till 1983 fanns också Port Ellen lite längre västerut utmed samma kust. Port Ellen är idag ett mälteri, men det finns långt gångna planer på att återuppliva destilleriet. Utmed norra kusten finns Bunnahabhain och Ardnahoe medan de västligaste destillerierna är Kilchoman och Bruichladdich. Till öns destillerier hör också Bowmore och det största Caol Ila.

 

Islay blev tidigt ett centrum för whiskyproduktion. Närheten till Irland gjorde att kunskap fanns på någon timmas båtfärd. Man talade dessutom gaeliska och kände stor samhörighet med Irland. Dessutom undgick Islay att omfattas av de första maltwhiskylagarna vilket gjorde att ön blev ett skatteparadis som lockade investerare från fastlandet. När myndigheterna senare försökte få kontroll över produktionen gjorde det avlägsna läget att kontrollanter i det längsta avstod från att inspektera skatteplikten. Det skyddade och tidvis skattebefriade läget innebar att destillatörerna inte behövde bekymra sig för risken att bli påkomna. Man kunde tryggt låta torven pyra i dagar och mätta kornet med massor av fenoler. Den kraftigt torvrökta whiskyn blev tidigt tradition på Islay och är så än i dag.

 

Islays whisky är den mest smakrika och robusta av all skotsk whisky. Port Ellen Maltings förser i stort sett samtliga öns destillerier med rökig malt. Flera av dem har dessutom gammaldags maltgolv och torvtorkar malten i kölnor med egen torv. Islaywhiskyn präglas i hög grad av en distinkt rökighet med toner av tjära, läder och torv. En stor del av whiskyn lagras på ön och påverkas dessutom av tångsälta och medicinala havstoner.

 

Whiskylandet Japan

Det finns egentligen få motsvarigheter till den japanska whiskyns framgångar de senaste decennierna. Från att ha varit en kuriositet och i princip obefintlig på den internationella marknaden har den japanska whiskyn formligen exploderat.

 

Inget annat land gör whisky som i så hög grad är influerad av den skotska. Orsaken till detta är den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru, som skickades till Skottland 1918 för att lära sig allt om whiskytillverkning. När han återvände fick han uppdraget att bygga Yamazaki, som blev Japans första whiskydestilleri och tio år därefter uppförde han också sitt eget destilleri Yoichi efter skotska förebilder. Båda dessa är flaggskepp hos storbolagen Suntory och Nikka.

 

Vid millennieskiftet såldes årligen färre än 5 000 flaskor japansk whisky i Europa. Några år senare ökade antalet till flera hundra tusen. Det som inledde trenden brukar tillskrivas Suntory som några år in på 2000-talet började marknadsföra alkoholsvaga Highball-drinkar. Whiskygroggen blev högsta mode i Japan. 2003 hade den Oscarsbelönade Hollywoodfilmen ”Lost in translation” premiär. Filmen handlar om filmstjärnan Bob Harris, som reser till Japan för att göra reklamfilmer åt Suntory. Plötsligt syntes japansk whisky över hela världen, och land efter land erövrades.

 

Till en början var det nyväckta intresset för japansk whisky mest internationellt. Detta skulle förändras i och med tv-serien ”Massan” som hade premiär 2014. Serien handlar om den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru och hans skotska fru Rita, om deras dröm att bygga Japans första whiskydestilleri och deras gemensamma svårigheter. Japan stod stilla när serien sändes och resultatet blev att barer, butiker och lagerhus tömdes på whisky.

 

Den japanska whiskyn håller genomgående hög kvalitet. Många menar att Japan är det kvalitetsmässigt ledande whiskylandet. Det kan såklart diskuteras, men det finns flera faktorer som gör den japanska whiskyn just japansk.

 

I Japan är whiskytillverkningen något av en vetenskap. Man går mycket noggrant tillväga och sätter en heder i att göra ett bra jobb och att vara en passionerad yrkesman. Den japanska synen på arbete präglar whiskytillverkningen. Man är extremt noga i alla delar av produktionen.

 

Japanska whiskytillverkare har inte lika bråttom som på andra håll i världen. Till exempel låter man ofta vörten i mäsktunnan sedimentera, den får alltså stå stilla och sjunka ner till botten för att därefter återföras till toppen till dess att vörten inte längre är grumlig. Den klara vörten gör att mängden bittra skalrester och garvämnen minskar, vilket ger en fruktigare och mjukare whisky.

 

Japanska destillerier samarbetar inte. I stället gör man all whisky i egna pannor. De stora destillerierna är utrustade med pannvarianter som ihop med olika jäststammar och rökighet producerar sprit med olika egenskaper. Det gör att masterblendern helt kan kontrollera sina egna recept.

 

Den japanska whiskyn har egentligen inte förrän nyligen kringgärdats av ett mer långtgående regelverk. Detta har både för och nackdelar, men i stället för att styras av en ålderssiffra och andra bestämmelser har de japanska destillatörerna helt kunnat fokusera på smak.

 

Går man tillbaka några decennier så använde japanska destillerier också en hel del så kallad Mizunara-ek, det vill säga en japansk variant av den asiatiska eken Quercus mongolica. Denna ekart utvecklar en hel del för skotsk whisky ovanliga smaker som exempelvis örnträ, sandelträ och rökelse. Ekfat av Quercus mongolica förekommer numera i mindre omfattning. De är oftare mer porösa och tenderar att läcka under lagringen, men också dyrare på grund av att trä- och möbelindustrin köper upp den ek som finns.

 

Ännu en betydande skillnad är att japanska coffey- och kolonnpannor sällan matas med mäsk av vete, som i Skottland, istället är majs bränslet i processen. Majs var vanligt i Skottland för 30–40 år sedan, men har i modern tid helt konkurrerats ut av det billigare vetet. En mäsk på majs ger en sötare och fruktigare sprit, vilket förklarar att många japanska blendwhiskysorter, som exempelvis “Nikka from the Barrel” upplevs som synnerligen mjuk och rund i smakerna.

 

Alla dessa, och säkert många fler faktorer, gör att japansk whisky, trots att den försöker vara skotsk, ändå får sin egen stil. Men lika lite som man kan förklara whiskyns mystik med teknikaliteter, lika lite kan man bortse från platsen, landet, klimatet och kulturen där den skapas. Japan är ett unikt land, så är dess whisky

 

Den japanska whiskyindustrin domineras av tre stora dryckesjättar. Suntory med destillerierna Hakushu och Yamazaki, Nikka med Miyagikyo och Yoichi samt Kirin Holdings med Fuji Gotemba. Dessa tre storbolag har betydande verksamheter inom flera områden. De äger dessutom skotska och amerikanska destillerier. Suntory är sedan uppköpet av Jim Beam den tredje största dryckeskoncernen i världen, och kontrollerar bland annat Laphroaig, Ardmore, Bowmore, Auchentoshan och Glen Garioch. Nikka äger å sin sida skotska Ben Nevis och andra japanska bolag äger destillerier som Tomatin.

 

Förutom dessa gigantiska bolag äger fler koncerner japanska destillerier och därtill finns många små entusiastdrivna destilleriprojekt. Man talar om en japansk Ji-whiskyvåg där Chichibus Ichiro Akuto är en föregångare. I dag finns ett 30-tal destillerier i Japan och flera nya varumärken och utgåvor har nått den internationella marknaden de senaste åren.  

Nikka

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

För att snabbt få ekonomi i verksamheten började man med att tillverka äppelbrandy och andra äppeldrycker, men whiskytillverkningen var från första stund det centrala. Det långa japanska bolagsnamnet förkortades så småningom till Nikka.

Yoichi är bolagets första destilleri. 1969 tillkom även Miyagikyo utanför Sendai och 1989 köptes skotska Ben Nevis. Nikka blev därmed det första japanska dryckesbolag som köpte in sig i den skotska whiskyindustrin. Sedan 1954 ingår Nikka i Asahi Breweries-koncernen

Whiskylandet Indien

Indien är ett synnerligen märkligt whiskyland. Av de tio största whiskyvarumärkena i världen är sju indiska. McDowell’s No 1 är med över 30 miljoner sålda nioliterslådor årligen dubbelt så stort som Johnnie Walker. Nästan lika stort är Officer’s Choice och Imperial Blue. Även fjärdeplatsen på topplistan innehas av ett indiskt varumärke, Royal Stag.

Indien och Storbritannien har historiskt mycket nära band. Indien var en brittisk koloni fram till 1947. Den brittiska handelsflottan gick i skytteltrafik mellan länderna. Det finns inget annat land i det brittiska samväldet som har och har haft sådan betydelse för britterna såväl ekonomiskt som kulturellt. I Storbritannien finns en mycket stor indisk befolkning och säg den britt som inte dricker indiskt te. Indien å sin sida anammade mycket av det brittiska; språk, kultur, idrott och inte minst whisky. Redan 1820 byggde Edward Dyer ett destilleri uppe vid gränsen mot Himalaya. Destilleriet är fortfarande i aktivt, men i likhet med de flesta andra indiska whiskydestillerier, det finns ett tiotal, säljs ingenting på export.

Efter den indiska självständigheten växte den inhemska dryckesindustrin. Eftersom kornodlingarna i landet var ringa sökte man sig till andra grödor, inte minst melass från sockerrör. Indien är en av världens absolut största producenter av socker och det land i världen där sockerkonsumtionen är som högst. Några skotska lagar och förordningar som reglerade sprittillverkningen brydde man sig inte om. Däremot lät man gladeligen namn och varumärken klinga urskotskt som Crown Royal, Bagpiper, Old Tavern med flera.

På topplistan över världens 20 största whiskyvarumärken vimlar det av indiska namn. Dock är det mycket få av dem som någonsin ses på våra breddgrader. Indisk whisky lagras sällan längre tid på ekfat, den görs i regel på melass och ska inte jämföras med vare sig malt- eller blendwhisky. Att jämföra den indiska varumärkeswhiskyn med skotsk och västerländsk whisky är egentligen inte görligt.

 

När intresset för världswhisky ökade en bit in på 2000-talet såg också indiska destillerier sin möjlighet. Först ut att ställa om sin whiskyproduktion med sikte på kvalitet och export till västvärlden var Amrut i Bangalore. Tanken var att utmana den skotska whiskyn på dess egen hemmabana. Amrut lanserades 2002 och tog whiskyvärlden med storm. Amrut kom att få efterföljare, främst av dem är John Distillers i Goa med varumärket Paul John. Företaget grundades så sent som 1992 och har i dag några av världens snabbast växande whiskyvarumärken.

Den indiska maltwhiskyn skiljer sig i några avseenden från den skotska. Det korn som odlas i Indien är sexradigt, medan det europeiska är tvåradigt. Sexradigt korn ger ett sämre utfall, men ett sötare och fruktigare destillat. En annan faktor som starkt påverkar den indiska whiskyn är klimatet. I den tropiska värmen är avdunstningen mycket hög, ibland upp till 15 % årligen. Den höga temperaturen och de stora dygnsvariationerna ger en aggressiv lagringsmiljö där mognaden påskyndas. Efter tre år kan ett indiskt whiskyfat ha förlorat halva sin volym, men å andra sidan kan whiskyn vara mogen som en tre, kanske fyra gånger äldre skotsk whisky. Indisk whisky är sällan torvrökt. Torv finns knappast i Indien. Såväl Amrut, Rampur och Paul John importerar skotsk torv och gör utmärkt rökig whisky, men i likhet med den japanska whiskyn är det i stället fruktighet och fatkaraktär som är de mest framträdande egenskaperna för den indiska whiskyn.

Paul John

John Distillers började tillverka single malt vid anläggningen i Goa 2007. Man gick mycket noggrant till väga. För att få ett fruktigt och elegant destillat installerades höghalsade potstills med uppåtlutande lynearms.

Kornet tog man från norra Indien, bland annat från Himalayas sydsluttning. I Indien odlas sexradigt korn till skillnad från övriga världens tvåradiga. Sådant korn har högre proteinhalt och mer enzymer vilket ger ett fruktigare och mjukare destillat, men också ett lägre utbyte.

Sexradigt korn har tjockare skal, vilket påverkar mäskningen och gör att vörten får mindre bitterämnen och ger ett fruktigare resultat. Torv hämtar man från Islay och Skottland, och mältningen gör man på plats i Indien.

I Goa är det tidvis bedövande varmt och fuktigt. Den höga temperaturen och luftfuktigheten gör att avdunstningen blir exceptionellt hög. Omkring tio procent försvinner ur faten varje år. Samtidigt gör det tropiska klimatet att mognandet påskyndas och att smaker koncentreras.

Paul John Single Malt Whisky premiärvisades i oktober 2012 på Capital Hotel i London och därefter på Whisky Exchange Whisky Show. Resten är en framgångssaga. Paul John är i dag en av de allra främsta asiatiska whiskyproducenterna med ett stort antal anläggningar och fler än 20 000 anställda.

Speyside

Speyside är en whiskyregion i skotska högländerna i närheten av ett flertal floder, bland annat Spey.

Speyside har den största koncentrationen av whiskydestillerier i Skottland, ungefär hälften (ca 50) av destillerierna som tillverkar single malt whisky ligger här. Normalt har whisky från Highlands och Speyside ganska stor skillnad i smak. Whiskyn från Speyside är oftast lätt, elegant och utan större rökighet. Många av Skottlands mest kända whiskymärken kommer från Speyside, till exempel Glenfiddich, The Glenlivet, Glenfarclas och Macallan. Prefixet glen- förekommer ofta i Speyside och betyder dalgång.

I området finns bland annat floderna Findhorn, Lossie, Livet, Avon, Spey, Bogie och Deveron. Bland destillerier är namn med ”Glenlivet” populära och åtskilliga bindestrecks-Glenlivet finns, varav huvuddelen inte ligger vid floden Livet.

Välkommen!

Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltliga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år.