Kategorier
Event

Maxad Skottlandsresa

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Event

Minigolf med Springbank

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Event

Whiskycocktails med NIKKA

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Event

Minimagi på Ardbeg Embassy

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Maltmästaren har ordet

Maltmästaren har ordet – november 2021

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Maltmästaren har ordet

Maltmästaren har ordet – oktober

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Månadens Medlemserbjudande Whisky - Medlem

High Coast 2012 Svensk Ek Magical Mystery Malt Club

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Produkt Rom

Savanna 12 YO Rhum Agricole Single Cask Port Finish

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destillerad:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Jäsning:

Destillation:

Fat:

Angels share:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

SÖTMA

Inget tillsatt socker

Savanna Rom - Mästerlig Rom från avlägsen ö

Savanna 12 years old är en portvinsslutlagrad rom i en starkt begränsad och numrerad upplaga. Rommen destillerades 2005. Efter initial lagring på ståltank flyttades den till cognacsfat under elva år och därefter till portvinsfat för slutlagring i ett fuktigt lager alldeles vid den indiska oceanen.

 

Läs mer om producenten

Savanna Distillerie byggdes mellan 1948 och 1950 av sockerfabrikören Emile Hugot som med tiden blev en betydande sockermagnat och ett världsnamn inom sockerproduktion. Savanna Distillerie ligger vid sockerfabriken Bois-Rouge i Saint Paul på nordöstra delen av ön. Rommen destilleras i kopparkolonner och potstills.

Kategorier
Produkt Whiskey

Dumbarton Grain Private Collection, 1975

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Destillerad:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Fat:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Dumbarton

Graindestilleriet Dumbarton byggdes i slutet av 1930-talet av det en gång så mäktiga och egensinniga kanadensiska bolaget Hiram Walker. Det rådde brist på grainwhisky och för att säkra tillgången valde man att satsa på Skottlands då största grainwhiskydestilleri. 600 man hade full sysselsättning under ett helt år innan bygget var klart.

Dumbarton är det enda grainwhiskydestilleri som använde majs som råvara. Det gör att whiskyn som producerades vid Dumbarton fick en sötare och rundare smak än annan grain. I likhet med den japanska whiskyn använde man också en klar vört, vilket är mycket ovanligt i Skottland. Sådan vört anses ge en renare och elegantare sprit.

I dag har Dumbarton rivits och ersatts av ett bostadsområde. I sin exklusiva Private Collection-serie har Gordon & MacPhail nu lanserat en 45-årig sherrylagrad Dumbarton.

Läs mer om producenten

Gordon & MacPhail är ett anrikt, familjeägt whiskyföretag baserat i Elgin i Speyside. År 1895 öppnade de två vännerna James Gordon och John Alexander MacPhail en liten speceributik på South Street där de sålde te, kaffe, vin och andra importerade delikatesser.

Kategorier
Produkt Whiskey

Nikka From The Barrel

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Ålder:

Råvara:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Nikka From The Barrel - Kanske världens bästa blended whisky

Nikka From The Barrel har utsetts till världens bästa blended whisky vid World Whisky Awards. Dubbla gånger till och med. Och vid Stockholm Beer & Whisky Festival, häromåret, piskade den upp den ena ädla singlemalten efter den andra och utsågs till bästa whiskyn alla kategorier.

Hemligheten bakom de stora framgångarna står att finna i receptet, som är förvånansvärt enkelt och kan sammanfattas i tre punkter:

HÖG MALTANDEL

Nikka from the Barrel innehåller en högre andel maltwhisky än många andra blendwhiskies. Faktiskt så mycket som 40%.

Maltwhiskyn från Miyagikyo Distillery bidrar med lättare, gräsiga och blommiga karaktärer. I Miyagikyos berömda Coffeypannor tillverkas också den mjukgörande grainwhiskyn.

RÄTT BALANS

Nikkas Chief Blender skapar balans och karaktär genom att blanda väl avvägda delar maltwhisky från två olika destillerier, Yoichi och Miyagikyo.

Singlemalten från Yoichi tillför kraft, fyllighet och en touch av rök, medans maltwhiskyn från Miyagikyo bidrar med lättare, fruktiga och blommiga karaktärer.

Från Miyagikyo Distillery, och dess berömda Coffey stills, kommer också den mjukgörande grainwhiskyn som görs av majs, vilket ger en mjukare och sötare sprit än t.ex skotsk vetesprit.

Nikka from the Barrel buteljeras vid 51,4% alkoholhalt.

LAGRING

Ålder och fat varierar; i huvudsak blandas förstagångs bourbonfat med ombyggda och omrostade amerikanska refill fat. Sherryfat och fat av ny amerikansk ek förekommer också, fast i mindre omfattning. Åldern ligger kring 6–10 år.

Singelmalten från Yoichi Distillery tillför kraft, fyllighet och en touch av rök. 

Nikka From the Barrel är något så ovanligt som en blended whisky buteljerad vid fatstyrka. Den japanska whiskyscenen är fantastisk, kreativiteten flödar, alla möjliga format och whiskyidéer testas på en jättelik hemmamarknad. Scotch som firat triumfer de senaste 130 åren har inte kommit på tanken att släppa sina bästsäljare i ’cask strength’-utförande. Nikka From the Barrel är dessutom ingen nymodighet. Whiskyn lanserades i Japan i oktober 1985, innan Classic Malts med Lagavulin i spetsen ens existerade.

Nikkas Master Blender Emeritus Shigeo Sato minns diskussionerna:

– Vi tog fram whiskyn för kräsna aficionados i en tid när blended whisky var allt. Efter omfattande tester enades vi i blenderteamet om 90° proof, alltså 51,4%. Den fyrkantiga flaskan ska understryka kraften hos whiskyn. För mig personligen är From the Barrel själva essensen av Nikka.

Det handlar alltså om en nischwhisky för den kräsna publiken som på 1980-talet sökte sina kickar i exklusiva blends. Idag är det maltwhiskyn som driver intresset och det intressanta är att Nikka From the Barrel mer liknar en karaktärsfull singelmalt än en välpolerad blend. Systembolaget gör sin största satsning på japansk whisky någonsin och tar in 40 000 flaskor.

FAKTA
Nikka From the Barrel är en blended whisky från Japan som består av 40% maltwhisky och 60% grainwhisky. En batch blandas på 120 fat, mest 200-liters 1st fill
barrels uppblandat med sherry butts och refill hogshead-fat. Whiskyn är 10-12 år och leder på Miyagikyo-maltwhisky från Sendai Distillery.

Förtydligande: I Japan är det tillåtet att blanda in whisky från andra länder och fortfarande beteckna spriten som japansk whisky. Symposion kommunicerar dom för oss kända komponenterna i denna whisky. Det är endast Nikka som känner till det exakta receptet.

Läs mer om producenten

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

Recensioner

Pang säger smaklökarna

”Allt är perfekt balanserat och sjunger en ljuv serenad för smaklökarna. Detta är grymt bra.”

Anders ”Beppe” Bergström

Vilken hejdlös smakresa

”Vilken hejdlös smakresa, får verkligen en blend smälla på så här? Fascinerande. EXC. BRA++ 94/100 poäng. ”

Henrik Aflodal

Anses vara världens bästa blended whisky. Jag är beredd att hålla med

”Man får en sån jävla resa av denna whisky. …den här är tio poäng”

Emil Åreng

An incredible Japanese whisky, so much power!


”Nikka from the Barrel is one of the greatest value for money whiskies in the world. An incredible Japanese whisky, so much power! We can’t recommend this enough”

Master of malt

Isle Of Islay

Islay är den sydligaste av öarna i de inre Hebriderna. Islay ligger norr om Nordirland med Kintyrehalvön på det skotska fastlandet i öster. Norra delarna av Islay är bergiga och söder därom breder ljunghedarna ut sig. Ungefär en fjärdedel av öns yta utgörs av djupa svartblå torvmossar.

 

Längs Islays Sydkust ligger ”The Kildalton Three”, Ardbeg, Laphroaig och Lagavulin. Fram till 1983 fanns också Port Ellen lite längre västerut utmed samma kust. Port Ellen är idag ett mälteri, men det finns långt gångna planer på att återuppliva destilleriet. Utmed norra kusten finns Bunnahabhain och Ardnahoe medan de västligaste destillerierna är Kilchoman och Bruichladdich. Till öns destillerier hör också Bowmore och det största Caol Ila.

 

Islay blev tidigt ett centrum för whiskyproduktion. Närheten till Irland gjorde att kunskap fanns på någon timmas båtfärd. Man talade dessutom gaeliska och kände stor samhörighet med Irland. Dessutom undgick Islay att omfattas av de första maltwhiskylagarna vilket gjorde att ön blev ett skatteparadis som lockade investerare från fastlandet. När myndigheterna senare försökte få kontroll över produktionen gjorde det avlägsna läget att kontrollanter i det längsta avstod från att inspektera skatteplikten. Det skyddade och tidvis skattebefriade läget innebar att destillatörerna inte behövde bekymra sig för risken att bli påkomna. Man kunde tryggt låta torven pyra i dagar och mätta kornet med massor av fenoler. Den kraftigt torvrökta whiskyn blev tidigt tradition på Islay och är så än i dag.

 

Islays whisky är den mest smakrika och robusta av all skotsk whisky. Port Ellen Maltings förser i stort sett samtliga öns destillerier med rökig malt. Flera av dem har dessutom gammaldags maltgolv och torvtorkar malten i kölnor med egen torv. Islaywhiskyn präglas i hög grad av en distinkt rökighet med toner av tjära, läder och torv. En stor del av whiskyn lagras på ön och påverkas dessutom av tångsälta och medicinala havstoner.

 

Destillerie de Savanna

Réunion Island är en avlägsen ö mitt ute i indiska oceanen cirka 80 mil rakt österut från Madagaskar utanför Afrikas sydkust. Ön ingår i Maskarenerna och är administrativt en del av Frankrike. De obebodda Réunion-öarna koloniserades av fransmän på 1500-talet. Länge var Réunion ett viktigt handelscenter och en provianteringshamn för sjöfarten mellan Europa och Orienten, men sedan Suezkanalen tillkom förlorade ön i betydelse. 

Destillerie de Savanna byggdes i slutet av 1940-talet av sockerfabrikören Emile Hugot i staden Saint Paul i regionen Savanna. 1992 lät man uppföra en större anläggning vid sockerfabriken Bois-Rouge på nordöstra delen av ön. Där sker numera hela produktionen från den närbelägna odlingen och beskärningen av sockerrören till destillering och buteljering. 

På senare år har Savanna uppmärksammats mer och mer av romentusiaster. De avlägsna öarna producerar en rom som är mycket smakrik och elegant och bjuder på smaker från en av romvärldens mest okända och avlägsna platser.

Lowlands

I lågländerna kom den skotska whiskyn att utvecklas på ett annat sätt än vid destillerierna i norr. I söder var inte tillgången till torv lika självklar och dessutom var risken att få påhälsning av skatteinspektörer betydligt större närmare de stora städerna. Man valde därför att göra en närmast orökt whisky.

Destillerierna behövde arbetskraft och sådan hämtade man ofta från Irland. På Irland destillerade man oftast tre gånger, medan dubbeldestillering var den gängse skotska metoden.

Detta innebar att också whiskyn i lågländerna fick irländsk påverkan och trippeldestilleringen etablerades som vedertagen praxis. Whiskyn blev därigenom lätt och fruktig och tämligen olik den skotska i övrigt.

När de stora grainfabrikerna grundades efter att coffeypannan och blendwhiskyn gjort sitt intåg lokaliserades dessa till just lågländerna.

I dag är trippeldestilleringen i princip borta. Endast Auchentoshan och Hazelburn (som produceras av Springbank), samt ytterligare något undantag destilleras tre gånger.

Lågländernas destillerier försvann i stor utsträckning under 1900-talet. Ett tag var endast Auchentoshan och Glenkinchie kvar av det som en gång varit hundratals destillerier.

Den situationen har på senare år förbättrats avsevärt och många nya destillerier har etablerats i lågländerna.

Skottland

Skottland är utan tvekan whiskyns hemland, även om konsten att göra whisky kom från annat håll. I Skottland finns de flesta av världens mest berömda destillerier och skotsk single malt har blivit stilbildande för all världens whisky.

Skotsk whisky omgärdas av lagar som ofta kan upplevas som överdrivet protektionistiska, men regelverket har i hög grad bidragit till att Skottland blivit världens ledande whiskynation. Att Skottland är whiskyvärldens epicentrum är i hög grad relaterat till förekomsten av råvaror som torv, korn och källvatten.

Den skotska whiskyn har flera stilar och landet är indelat i olika whiskyregioner, som i någon mån är kännetecknande för den whisky som produceras just där. I Skottland finns omkring 150 destillerier och dessutom ett stort antal fristående buteljerare.

Skottland är också födelseplatsen för blendwhiskyn, flera av världens mest kända blendwhiskysorter är skotska.

Gordon & MacPhail

Gordon & MacPhail är ett anrikt, familjeägt whiskyföretag baserat i Elgin i Speyside. År 1895 öppnade de två vännerna James Gordon och John Alexander MacPhail en liten speceributik på South Street där de sålde te, kaffe, vin och andra importerade delikatesser. Affärerna gick bra och snart tog de hjälp av en ung bodknodd, den femtonårige John Urquhart. Den unge mannen visade sig vara mycket ambitiös och fick snart ansvaret för whiskyn. 1915 gick de båda ägarna ur tiden och John Urquhart fick ta över butiken.

John Urquhart hade tidigt etablerat vänskapsrelationer med många av traktens destillatörer. Han hade deras fulla förtroende att sälja singelmaltwhiskyn de producerade. Whiskyförsäljningen blev nu en växande del av verksamheten hos Gordon & MacPhail. Sherry var tidens modedryck. Sherryn importerades på fat och när dessa tömts lät John Urquhart fylla dem med whisky som han lagrade i egna lagerhus. Han lät faten ligga betydligt längre än vad som var brukligt i Speyside. Den långlagrade whiskyn sålde han sedan i allt vidare kretsar.

 

Verksamheten växte. Under mellankrigstiden hade familjen Urquhart Skottlands största lager av mognande whisky och Gordon & MacPhail blev en spindel i nätet för handeln med singelmaltwhiskyn i Speyside. Ett tag hade Gordon & MacPhail närmast monopol på försäljningen av singelmalt, branschen i övrigt intresserade sig mest för blended whisky.

 

Gordon & MacPhail har haft en enorm betydelse för den skotska whiskyindustrin. I hög grad är det Gordon & MacPhail som ”uppfunnit” intresset för långlagrad singelmalt. De var också först med att intressera sig för Skottlands whiskyregioner och byggde upp lager med whisky som alltjämt beskrivs som den skotska whiskyns nationalbibliotek. Ingen aktör har lika mycket gammal whisky i lager ifrån ett så stort antal aktiva och nedlagda destillerier. Sedan 1993 äger Gordon & MacPhail även destilleriet Benromach.

Whiskylandet Japan

Det finns egentligen få motsvarigheter till den japanska whiskyns framgångar de senaste decennierna. Från att ha varit en kuriositet och i princip obefintlig på den internationella marknaden har den japanska whiskyn formligen exploderat.

 

Inget annat land gör whisky som i så hög grad är influerad av den skotska. Orsaken till detta är den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru, som skickades till Skottland 1918 för att lära sig allt om whiskytillverkning. När han återvände fick han uppdraget att bygga Yamazaki, som blev Japans första whiskydestilleri och tio år därefter uppförde han också sitt eget destilleri Yoichi efter skotska förebilder. Båda dessa är flaggskepp hos storbolagen Suntory och Nikka.

 

Vid millennieskiftet såldes årligen färre än 5 000 flaskor japansk whisky i Europa. Några år senare ökade antalet till flera hundra tusen. Det som inledde trenden brukar tillskrivas Suntory som några år in på 2000-talet började marknadsföra alkoholsvaga Highball-drinkar. Whiskygroggen blev högsta mode i Japan. 2003 hade den Oscarsbelönade Hollywoodfilmen ”Lost in translation” premiär. Filmen handlar om filmstjärnan Bob Harris, som reser till Japan för att göra reklamfilmer åt Suntory. Plötsligt syntes japansk whisky över hela världen, och land efter land erövrades.

 

Till en början var det nyväckta intresset för japansk whisky mest internationellt. Detta skulle förändras i och med tv-serien ”Massan” som hade premiär 2014. Serien handlar om den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru och hans skotska fru Rita, om deras dröm att bygga Japans första whiskydestilleri och deras gemensamma svårigheter. Japan stod stilla när serien sändes och resultatet blev att barer, butiker och lagerhus tömdes på whisky.

 

Den japanska whiskyn håller genomgående hög kvalitet. Många menar att Japan är det kvalitetsmässigt ledande whiskylandet. Det kan såklart diskuteras, men det finns flera faktorer som gör den japanska whiskyn just japansk.

 

I Japan är whiskytillverkningen något av en vetenskap. Man går mycket noggrant tillväga och sätter en heder i att göra ett bra jobb och att vara en passionerad yrkesman. Den japanska synen på arbete präglar whiskytillverkningen. Man är extremt noga i alla delar av produktionen.

 

Japanska whiskytillverkare har inte lika bråttom som på andra håll i världen. Till exempel låter man ofta vörten i mäsktunnan sedimentera, den får alltså stå stilla och sjunka ner till botten för att därefter återföras till toppen till dess att vörten inte längre är grumlig. Den klara vörten gör att mängden bittra skalrester och garvämnen minskar, vilket ger en fruktigare och mjukare whisky.

 

Japanska destillerier samarbetar inte. I stället gör man all whisky i egna pannor. De stora destillerierna är utrustade med pannvarianter som ihop med olika jäststammar och rökighet producerar sprit med olika egenskaper. Det gör att masterblendern helt kan kontrollera sina egna recept.

 

Den japanska whiskyn har egentligen inte förrän nyligen kringgärdats av ett mer långtgående regelverk. Detta har både för och nackdelar, men i stället för att styras av en ålderssiffra och andra bestämmelser har de japanska destillatörerna helt kunnat fokusera på smak.

 

Går man tillbaka några decennier så använde japanska destillerier också en hel del så kallad Mizunara-ek, det vill säga en japansk variant av den asiatiska eken Quercus mongolica. Denna ekart utvecklar en hel del för skotsk whisky ovanliga smaker som exempelvis örnträ, sandelträ och rökelse. Ekfat av Quercus mongolica förekommer numera i mindre omfattning. De är oftare mer porösa och tenderar att läcka under lagringen, men också dyrare på grund av att trä- och möbelindustrin köper upp den ek som finns.

 

Ännu en betydande skillnad är att japanska coffey- och kolonnpannor sällan matas med mäsk av vete, som i Skottland, istället är majs bränslet i processen. Majs var vanligt i Skottland för 30–40 år sedan, men har i modern tid helt konkurrerats ut av det billigare vetet. En mäsk på majs ger en sötare och fruktigare sprit, vilket förklarar att många japanska blendwhiskysorter, som exempelvis “Nikka from the Barrel” upplevs som synnerligen mjuk och rund i smakerna.

 

Alla dessa, och säkert många fler faktorer, gör att japansk whisky, trots att den försöker vara skotsk, ändå får sin egen stil. Men lika lite som man kan förklara whiskyns mystik med teknikaliteter, lika lite kan man bortse från platsen, landet, klimatet och kulturen där den skapas. Japan är ett unikt land, så är dess whisky

 

Den japanska whiskyindustrin domineras av tre stora dryckesjättar. Suntory med destillerierna Hakushu och Yamazaki, Nikka med Miyagikyo och Yoichi samt Kirin Holdings med Fuji Gotemba. Dessa tre storbolag har betydande verksamheter inom flera områden. De äger dessutom skotska och amerikanska destillerier. Suntory är sedan uppköpet av Jim Beam den tredje största dryckeskoncernen i världen, och kontrollerar bland annat Laphroaig, Ardmore, Bowmore, Auchentoshan och Glen Garioch. Nikka äger å sin sida skotska Ben Nevis och andra japanska bolag äger destillerier som Tomatin.

 

Förutom dessa gigantiska bolag äger fler koncerner japanska destillerier och därtill finns många små entusiastdrivna destilleriprojekt. Man talar om en japansk Ji-whiskyvåg där Chichibus Ichiro Akuto är en föregångare. I dag finns ett 30-tal destillerier i Japan och flera nya varumärken och utgåvor har nått den internationella marknaden de senaste åren.  

Nikka

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

För att snabbt få ekonomi i verksamheten började man med att tillverka äppelbrandy och andra äppeldrycker, men whiskytillverkningen var från första stund det centrala. Det långa japanska bolagsnamnet förkortades så småningom till Nikka.

Yoichi är bolagets första destilleri. 1969 tillkom även Miyagikyo utanför Sendai och 1989 köptes skotska Ben Nevis. Nikka blev därmed det första japanska dryckesbolag som köpte in sig i den skotska whiskyindustrin. Sedan 1954 ingår Nikka i Asahi Breweries-koncernen

Speyside

Speyside är en whiskyregion i skotska högländerna i närheten av ett flertal floder, bland annat Spey.

Speyside har den största koncentrationen av whiskydestillerier i Skottland, ungefär hälften (ca 50) av destillerierna som tillverkar single malt whisky ligger här. Normalt har whisky från Highlands och Speyside ganska stor skillnad i smak. Whiskyn från Speyside är oftast lätt, elegant och utan större rökighet. Många av Skottlands mest kända whiskymärken kommer från Speyside, till exempel Glenfiddich, The Glenlivet, Glenfarclas och Macallan. Prefixet glen- förekommer ofta i Speyside och betyder dalgång.

I området finns bland annat floderna Findhorn, Lossie, Livet, Avon, Spey, Bogie och Deveron. Bland destillerier är namn med ”Glenlivet” populära och åtskilliga bindestrecks-Glenlivet finns, varav huvuddelen inte ligger vid floden Livet.

Välkommen!

Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltliga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år.