Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

Cooper’s Choice Laggan Mill Secret Islay, Rioja Cask Matured, 46%

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Fat:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Riojalagrad Secret Islay – Single Cask för Sverige

The Vintage Malt Whisky Company har skämt bort oss med många fina Islay-buteljeringar i Cooper’s Choice-serien och står även bakom ett par av Systembolagets mest sålda Islay Malts; The Ileach och Finlaggan.

Det är sannerligen ingen överdrift att påstå att familjen Crook kan sin Islaywhisky.

Cooper’s Choice Laggan Mill är en så kallad mystery malt, en single maltwhisky från ett av Islay’s välkända destillerier, men där faten sålts under förutsättning att destillerinamnet inte offentliggörs. Denna buteljering har lagrats på ett spanskt rödvinsfat från vindistriktet Rioja. Samtliga flaskor är öronmärkta för svenska marknaden.

Läs mer om producenten

1992 startade Brian Crook Vintage Malt Whisky Company. Dessförinnan hade han arbetat vid destillerierna på Islay i över 20 år. Under många år var han exportchef på Bowmore och byggde då upp ett kontaktnät över hela världen.

Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

Benromach 2010, Single First Fill Bourbon Barrel, 59% -Selected by Symposion

Slutsåld

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Destillerad:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Vatten:

Fat:

Jäst:

Jäsning:

Angels share:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Läs mer om producenten

Benromach ritades en gång av den berömde destilleriarkitekten Charles Doig och är ett av Speysides vackraste destillerier. Benromach ligger i den lilla orten Forres några kilometer utanför Elgin.

Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

Mars Komagatake Shinshu Aging, Edition 2021

Slutsåld

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Vatten:

Fat:

Lagring:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

NIKKA Miyagikyo Single Malt, Discovery, Peated, 48%

Slutsåld

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Fat:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Läs mer om producenten

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

Kategorier
Produkt Rom

Hampden Estate 2016 The Younger, 5 Years Old, 47 % (2021 bottling)

Slutsåld

Smaknoter

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destillation:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Vatten:

Fat:

Jäst:

Angels share:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

SÖTMA

Kategorier
Produkt Whiskey

Cooper’s Choice Campbeltown Blended Malt 2014, Madeira Finish, 56%

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Destillerad:

Buteljerad:

Ålder:

Fat:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET


Handla på Systembolaget

Campbeltown Blended Malt – Teaspoonad malt med Madeira Finish

Vintage Malt Whisky Company är förvisso kända som specialister på Islaywhisky, men i Cooper’s Choice-serien buteljerar Glasgowföretaget whisky från hela Skottland. Nu har man vänt blickarna mot ett ”känt” destilleri i Campbeltown. I dag finns tre destillerier i den anrika gamla whiskystaden, som en gång i tiden var så mäktig att den fick bli en egen whiskyregion. Vilket av de tre som lämnat whiskyn ifrån sig kan man bara gissa sig till, men formuleringen att det är ett ”känt” destilleri pekar ju onekligen i en viss riktning.

I det här fallet rör det sig om en ”spoonad” whisky. Teaspooning är ett begrepp som innebär att destillerierna tillsätter ”en tesked” av ett annat destilleris whisky till faten innan den säljs vidare. Syftet är att förhindra att någon annan buteljerar en singelmalt som riskerar att ta fokus från det egna varumärket. Spooningen förvandlar singelmalten till en blended malt. Om man i praktiken bemödar sig med att fysiskt hälla i en tesked konkurrentwhisky i faten, eller om det bara är något som skrivs in i dokumentationen vid fatförsäljnigen må vara en annan fråga.

Vintage Malt Whisky Company är även kända för aktivt fatarbete där man ofta slutlagrar whiskyn på helt nya fattyper. Förutom att man på så sätt förändrar en whisky genom att tillföra nya smaker, minskar man också risken att den ska konkurrera med destilleriets egna buteljeringar.

Campbeltown Blended Malt 2014, från det ”kända” Campeltowndestilleriet, har fått möta ett madeirafat. Madeira är en portugisisk ögrupp långt ute i Atlanten väster om Marocko och norr om Kanarieöarna. Madeiravinet görs på samma sätt som portvinet, genom att man förstärker vinet, man ”fortifierar” det med tillsatser av vinsprit. Ursprungligen gjordes detta för att vinet skulle klara långa sjötransporter i den heta solen. Madeira räknas till ett av världens allra bästa dessertviner. Madeiralagrad whisky tillhör inte vanligheterna, men det förekommer då och då. Det söta vinet tillför en mustig kryddighet, en elegant sötma och en fruktig stil som är synnerligen delikat.

Läs mer om producenten

1992 startade Brian Crook Vintage Malt Whisky Company. Dessförinnan hade han arbetat vid destillerierna på Islay i över 20 år. Under många år var han exportchef på Bowmore och byggde då upp ett kontaktnät över hela världen.


Läs mer

Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

Mars Asagi Madara 8 Years Old

Slutsåld

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Fat:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

NIKKA Yoichi Single Malt, Discovery, Non Peated, 47%

Slutsåld

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Fat:

Angels share:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Läs mer om producenten

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

Kategorier
Produkt Whiskey

Arran Heavily Peated Sherry Casks

I lager

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Ålder:

Råvara:

Vatten:

Fat:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Arran Heavily Peated Sherry Casks

Kombinationen rök och sherry är svenska whiskyvänner smått galna i. Och inte undra på det, den eleganta sherryn med sina dova toner av torkade bär och frukter gifter sig sagolikt med robust torvrökig whisky.

När Symposions Thomas Kuuttanen besökte Isle of Arran för första gången fick han se att de hade rökiga sherryfat i lagerhusen. Då tände han på alla cylindrar. Han började direkt att tjata på destillerichef och exportchef om att skräddarsy en tungt rökig sherrybomb för Sverige, en Arran Extra Allt. En sådan whisky hade Arran aldrig kommit på tanken att buteljera och man kallade den skämtsamt för ”The Crazy Swede”. Whiskyn går alltjämt under det smeknamnet.

”The Crazy Swede”, eller Arran Heavily Peated Sherry Cask som är det korrekta namnet, har komponerats av minst sju år gamla intensivt mättade olorosofat och alkoholstyrkan ligger på 50% för att ge en rejäl koncentration. Därtill har whiskyn en stor rökighet som ändå inte kör över Arrans egen husstil med mängder av smakrika estrar.

Arran Heavily Peated Sherry Casks är verkligen en whisky med extra allt! Den vann Systembolagets offertprovning med kanonpoäng. Att färgen dessutom får andra väletablerade sherrybomber att blekna gör bara det hela ännu häftigare. ”The Crazy Swede” lanseras i samtliga Systembolag från den 1 december. Finstämda whiskydrickare varnas. Det här är en riktigt rejäl käftsmäll.

Läs mer om producenten

Lochranza är ett av de mer fascinerande skotska whiskydestillerierna. Arran, som är destilleriets ursprungliga namn, kom på många sätt att inleda den våg av nystartade destillerier som dragit fram över Skottland och världen på 2000-talet.

Kategorier
Övriga Spritdrycker Produkt

A.E. Dor Vieille Réserve No 6 Grand Champagne

Smaknoter

Doft:

Smak:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Ålder:

Fat:

Lagring:

PRIS

kr

STORLEK

A.E. Dor Vieille Reserve No 6

Cognac från distriktet Grande Champagne kräver lång lagring -minst 25 år anser man på A.E. Dor- innan den öppnar upp sina bästa sidor, men är väl värd att vänta på. Denna ”single growth” är delvis lagrad ända upp till 50 år på ekfat.

Läs mer om producenten

A.E. Dor grundades 1858 av Amédée Edouard Dor. Han var vinhandlare som tidigt specialiserade sig på att köpa upp mycket gammal konjak. Han var också en av få som insåg vilka konsekvenser vinlusen skulle få. Snabbt försåg han sig med stora mängder sprit från de bästa producenterna och när Frankrikes vingårdar kort därpå utraderades en efter en var han välförsedd och kunde fortsätta leverera sin cognac utan problem.

Skottland

Skottland är utan tvekan whiskyns hemland, även om konsten att göra whisky kom från annat håll. I Skottland finns de flesta av världens mest berömda destillerier och skotsk single malt har blivit stilbildande för all världens whisky.

Skotsk whisky omgärdas av lagar som ofta kan upplevas som överdrivet protektionistiska, men regelverket har i hög grad bidragit till att Skottland blivit världens ledande whiskynation. Att Skottland är whiskyvärldens epicentrum är i hög grad relaterat till förekomsten av råvaror som torv, korn och källvatten.

Den skotska whiskyn har flera stilar och landet är indelat i olika whiskyregioner, som i någon mån är kännetecknande för den whisky som produceras just där. I Skottland finns omkring 150 destillerier och dessutom ett stort antal fristående buteljerare.

Skottland är också födelseplatsen för blendwhiskyn, flera av världens mest kända blendwhiskysorter är skotska.

Vintage Malt Whisky Company

1992 startade Brian Crook Vintage Malt Whisky Company. Dessförinnan hade han arbetat vid destillerierna på Islay i över 20 år. Under många år var han exportchef på Bowmore och byggde då upp ett kontaktnät över hela världen. Vid slutet av 1980-talet var Brian Crook en av dem som introducerade rökig single malt på världsmarknaden och han såg mycket tidigt vilken potential whiskystilen hade. Medan många menade att rökig whisky inte gick att sälja som single malt bröt Brian Crook nya marker.

Han lyckades skriva avtal med destillerier på Islay och kunde snart bygga upp ett världsrykte kring sina varumärken Finlaggan, The Ileach och inte minst kring serien med single malt, Cooper’s Choice.

I dag driver sonen Andrew företaget i samma anda. Man exporterar till över 20 länder. Vintage Malts prestigeserie är Cooper’s Choice, under denna etikett buteljerar man exklusiv och intressant whisky från hela Skottland.

Speyside

Speyside är en whiskyregion i skotska högländerna i närheten av ett flertal floder, bland annat Spey.

Speyside har den största koncentrationen av whiskydestillerier i Skottland, ungefär hälften (ca 50) av destillerierna som tillverkar single malt whisky ligger här. Normalt har whisky från Highlands och Speyside ganska stor skillnad i smak. Whiskyn från Speyside är oftast lätt, elegant och utan större rökighet. Många av Skottlands mest kända whiskymärken kommer från Speyside, till exempel Glenfiddich, The Glenlivet, Glenfarclas och Macallan. Prefixet glen- förekommer ofta i Speyside och betyder dalgång.

I området finns bland annat floderna Findhorn, Lossie, Livet, Avon, Spey, Bogie och Deveron. Bland destillerier är namn med ”Glenlivet” populära och åtskilliga bindestrecks-Glenlivet finns, varav huvuddelen inte ligger vid floden Livet.

Benromach

Benromach ritades en gång av den berömde destilleriarkitekten Charles Doig och är ett av Speysides vackraste destillerier. Benromach ligger i den lilla orten Forres några kilometer utanför Elgin. Destilleriet grundades 1898 när järnvägen kommit till byn och whiskyboomen rasade som värst. Det var den legendariske och otursförföljde Campbeltown-destillatören Duncan MacCullum som lät uppföra Benromach. Namnet tog han från kullarna Romachs Hills i närheten där destilleriet än i dag har sina vattenkällor.

Benromach byggdes med sällsynt dålig timing, strax efter starten inträffade den ödesdigra Pattison-kraschen som ändade whiskyns guldålder och tystade stora delar av whiskyindustrin. Sedan dess har en lång följd av ägarbyten och långa tider av stillestånd avlöst varandra. När den stora branschkrisen inföll i början av 1980-talet stängdes och avrustades Benromach för gott – trodde man.

 

År 1993 kunde familjen Urquhart, via den oberoende buteljeraren Gordon & MacPhail, ta över Benromach för en symbolisk summa. Destilleriet var inte mycket mer än ett tomt skal, allt var tvunget att köpas in på nytt, pannor, jäskar, mäsktunnor och så vidare. I oktober 1998, efter flera års förberedelser, kunde Benromach återinvigas under överinseende av Prins Charles.

 

Gordon & MacPhail, som är genuint sammanlänkat med den skotska whiskyhistorien, beslutade att använda sitt nya destilleri till att göra en klassisk och traditionell old school-whisky. Man röker malten hårdare än brukligt i Speyside, man låter mäsken jäsa ovanligt länge och destilleringen utförs mycket långsamt. Resultatet är en rejält fruktig och halvrökig whisky i en stil som påminner om 1950- och 1960-talets Speyside, från en tid som har kallats ”the golden days of whisky distilling”.

Whiskylandet Japan

Det finns egentligen få motsvarigheter till den japanska whiskyns framgångar de senaste decennierna. Från att ha varit en kuriositet och i princip obefintlig på den internationella marknaden har den japanska whiskyn formligen exploderat.

 

Inget annat land gör whisky som i så hög grad är influerad av den skotska. Orsaken till detta är den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru, som skickades till Skottland 1918 för att lära sig allt om whiskytillverkning. När han återvände fick han uppdraget att bygga Yamazaki, som blev Japans första whiskydestilleri och tio år därefter uppförde han också sitt eget destilleri Yoichi efter skotska förebilder. Båda dessa är flaggskepp hos storbolagen Suntory och Nikka.

 

Vid millennieskiftet såldes årligen färre än 5 000 flaskor japansk whisky i Europa. Några år senare ökade antalet till flera hundra tusen. Det som inledde trenden brukar tillskrivas Suntory som några år in på 2000-talet började marknadsföra alkoholsvaga Highball-drinkar. Whiskygroggen blev högsta mode i Japan. 2003 hade den Oscarsbelönade Hollywoodfilmen ”Lost in translation” premiär. Filmen handlar om filmstjärnan Bob Harris, som reser till Japan för att göra reklamfilmer åt Suntory. Plötsligt syntes japansk whisky över hela världen, och land efter land erövrades.

 

Till en början var det nyväckta intresset för japansk whisky mest internationellt. Detta skulle förändras i och med tv-serien ”Massan” som hade premiär 2014. Serien handlar om den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru och hans skotska fru Rita, om deras dröm att bygga Japans första whiskydestilleri och deras gemensamma svårigheter. Japan stod stilla när serien sändes och resultatet blev att barer, butiker och lagerhus tömdes på whisky.

 

Den japanska whiskyn håller genomgående hög kvalitet. Många menar att Japan är det kvalitetsmässigt ledande whiskylandet. Det kan såklart diskuteras, men det finns flera faktorer som gör den japanska whiskyn just japansk.

 

I Japan är whiskytillverkningen något av en vetenskap. Man går mycket noggrant tillväga och sätter en heder i att göra ett bra jobb och att vara en passionerad yrkesman. Den japanska synen på arbete präglar whiskytillverkningen. Man är extremt noga i alla delar av produktionen.

 

Japanska whiskytillverkare har inte lika bråttom som på andra håll i världen. Till exempel låter man ofta vörten i mäsktunnan sedimentera, den får alltså stå stilla och sjunka ner till botten för att därefter återföras till toppen till dess att vörten inte längre är grumlig. Den klara vörten gör att mängden bittra skalrester och garvämnen minskar, vilket ger en fruktigare och mjukare whisky.

 

Japanska destillerier samarbetar inte. I stället gör man all whisky i egna pannor. De stora destillerierna är utrustade med pannvarianter som ihop med olika jäststammar och rökighet producerar sprit med olika egenskaper. Det gör att masterblendern helt kan kontrollera sina egna recept.

 

Den japanska whiskyn har egentligen inte förrän nyligen kringgärdats av ett mer långtgående regelverk. Detta har både för och nackdelar, men i stället för att styras av en ålderssiffra och andra bestämmelser har de japanska destillatörerna helt kunnat fokusera på smak.

 

Går man tillbaka några decennier så använde japanska destillerier också en hel del så kallad Mizunara-ek, det vill säga en japansk variant av den asiatiska eken Quercus mongolica. Denna ekart utvecklar en hel del för skotsk whisky ovanliga smaker som exempelvis örnträ, sandelträ och rökelse. Ekfat av Quercus mongolica förekommer numera i mindre omfattning. De är oftare mer porösa och tenderar att läcka under lagringen, men också dyrare på grund av att trä- och möbelindustrin köper upp den ek som finns.

 

Ännu en betydande skillnad är att japanska coffey- och kolonnpannor sällan matas med mäsk av vete, som i Skottland, istället är majs bränslet i processen. Majs var vanligt i Skottland för 30–40 år sedan, men har i modern tid helt konkurrerats ut av det billigare vetet. En mäsk på majs ger en sötare och fruktigare sprit, vilket förklarar att många japanska blendwhiskysorter, som exempelvis “Nikka from the Barrel” upplevs som synnerligen mjuk och rund i smakerna.

 

Alla dessa, och säkert många fler faktorer, gör att japansk whisky, trots att den försöker vara skotsk, ändå får sin egen stil. Men lika lite som man kan förklara whiskyns mystik med teknikaliteter, lika lite kan man bortse från platsen, landet, klimatet och kulturen där den skapas. Japan är ett unikt land, så är dess whisky

 

Den japanska whiskyindustrin domineras av tre stora dryckesjättar. Suntory med destillerierna Hakushu och Yamazaki, Nikka med Miyagikyo och Yoichi samt Kirin Holdings med Fuji Gotemba. Dessa tre storbolag har betydande verksamheter inom flera områden. De äger dessutom skotska och amerikanska destillerier. Suntory är sedan uppköpet av Jim Beam den tredje största dryckeskoncernen i världen, och kontrollerar bland annat Laphroaig, Ardmore, Bowmore, Auchentoshan och Glen Garioch. Nikka äger å sin sida skotska Ben Nevis och andra japanska bolag äger destillerier som Tomatin.

 

Förutom dessa gigantiska bolag äger fler koncerner japanska destillerier och därtill finns många små entusiastdrivna destilleriprojekt. Man talar om en japansk Ji-whiskyvåg där Chichibus Ichiro Akuto är en föregångare. I dag finns ett 30-tal destillerier i Japan och flera nya varumärken och utgåvor har nått den internationella marknaden de senaste åren.  

Isle Of Islay

Islay är den sydligaste av öarna i de inre Hebriderna. Islay ligger norr om Nordirland med Kintyrehalvön på det skotska fastlandet i öster. Norra delarna av Islay är bergiga och söder därom breder ljunghedarna ut sig. Ungefär en fjärdedel av öns yta utgörs av djupa svartblå torvmossar.

 

Längs Islays Sydkust ligger ”The Kildalton Three”, Ardbeg, Laphroaig och Lagavulin. Fram till 1983 fanns också Port Ellen lite längre västerut utmed samma kust. Port Ellen är idag ett mälteri, men det finns långt gångna planer på att återuppliva destilleriet. Utmed norra kusten finns Bunnahabhain och Ardnahoe medan de västligaste destillerierna är Kilchoman och Bruichladdich. Till öns destillerier hör också Bowmore och det största Caol Ila.

 

Islay blev tidigt ett centrum för whiskyproduktion. Närheten till Irland gjorde att kunskap fanns på någon timmas båtfärd. Man talade dessutom gaeliska och kände stor samhörighet med Irland. Dessutom undgick Islay att omfattas av de första maltwhiskylagarna vilket gjorde att ön blev ett skatteparadis som lockade investerare från fastlandet. När myndigheterna senare försökte få kontroll över produktionen gjorde det avlägsna läget att kontrollanter i det längsta avstod från att inspektera skatteplikten. Det skyddade och tidvis skattebefriade läget innebar att destillatörerna inte behövde bekymra sig för risken att bli påkomna. Man kunde tryggt låta torven pyra i dagar och mätta kornet med massor av fenoler. Den kraftigt torvrökta whiskyn blev tidigt tradition på Islay och är så än i dag.

 

Islays whisky är den mest smakrika och robusta av all skotsk whisky. Port Ellen Maltings förser i stort sett samtliga öns destillerier med rökig malt. Flera av dem har dessutom gammaldags maltgolv och torvtorkar malten i kölnor med egen torv. Islaywhiskyn präglas i hög grad av en distinkt rökighet med toner av tjära, läder och torv. En stor del av whiskyn lagras på ön och påverkas dessutom av tångsälta och medicinala havstoner.

 

Nikka

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

För att snabbt få ekonomi i verksamheten började man med att tillverka äppelbrandy och andra äppeldrycker, men whiskytillverkningen var från första stund det centrala. Det långa japanska bolagsnamnet förkortades så småningom till Nikka.

Yoichi är bolagets första destilleri. 1969 tillkom även Miyagikyo utanför Sendai och 1989 köptes skotska Ben Nevis. Nikka blev därmed det första japanska dryckesbolag som köpte in sig i den skotska whiskyindustrin. Sedan 1954 ingår Nikka i Asahi Breweries-koncernen

Miyagikyo

Miyagikyo byggdes som ”Sendai Distillery” 1969 är det största av Nikkas destillerier. Anläggningen används till att producera både maltwhisky och grainwhisky.

Miyagikyo byggdes av Nikkas grundare Masataka Taketsuru, som länge sökt efter den optimala platsen för ett andra destilleri. Den fann han utanför staden Sendai vid ett bergsområde där två floder möttes. Skälet till lokaliseringen var dels den rikliga tillgången på kristallklart kallt vatten, dels den höga luftfuktigheten. Masataka Taketsuru ville lagra sin whisky där avdunstningen var så minimal som möjligt. I dag finns inte mindre än 24 stora lagerhus vid Miyagikyo.

Miyagikyo har åtta ånguppvärmda pot stills med höga lyne arms, vilka skapar ett förhållandevis lätt och elegant destillat. Miyagikyos husstil kan beskrivas som lätt, fruktig whisky. Miyagikyo var länge ganska sällsynt som single malt, men sedan 2009 har destilleriet haft storartad internationell framgång med många prestigefyllda utmärkelser.

År 1999 kompletterades dom traditionella pannorna med två Coffey stills som flyttades till Miyagikyo från Nikkas anläggning i Nishinomiya. Dessa pannor används till att producera grainwhisky till blended whisky, men även till Nikkas mycket omtalade Coffey Grain och Coffey Malt. Maltwhisky destillerad i Coffeypanna är Miyagikyo i princip ensamma om.

Romlandet Jamaica

Jamaica brukar beskrivas som romvärldens Islay. Jämförelsen är ganska relevant. På Jamaica finns flera betydelsefulla destillerier och den brittiska stilen är den av romstilarna som ligger närmast whiskyn. Även klimatet kan vara närmast brittiskt, det är svalare och präglat av salta havsvindar. Jamaicarommen är den mest smakrika av alla romstilar. Den i hög grad potstilldestillerade rommen får ofta jäsa med så kallad Dunder, en typ av surmäsk som förvaras i hålor i marken. Resultatet är en esterrik rom med mängder av smaker, kraftfull, kryddig och robust som en Islaywhisky.

Hampden Estate

Hampden Distillery

Hampden Distillery är ett av de äldsta destillerierna på Jamaica och kända för att producera Pot Still-rom i den engelska stilen. Hampdens rom brukar beskrivas som en av de mest esterrika av världens alla romsorter.

Destilleriet ligger i Trelawny på nordvästra delen av ön. På Hampden Estate har man odlat sockerrör sedan åtminstone 1753. Destilleriet är ålderdomligt och mycket är sig likt från förr. Man använder sig av surmäsk, så kallad ”dunder”, där mäsk- och drankrester från föregående körningar, förvaras i jordhålor och sätts att jäsa om och om igen. Jäsningen sker utan jästtillsatser i gamla orörda jäshus där jästcellerna sitter i jäskar, luft och väggar. Hampdens rom blir mycket smakrik och hyllas av entusiaster över hela världen.

Hampden Estate ägs sedan 2009 av familjen Hussey som residerar i egendomens anrika The Great House. 

Yoichi

Masataka Taketsuru föddes i en familj som bryggt sake sedan tidigt 1700-tal. Han utbildade sig i kemi vid högskolan i Osaka, men rekryterades innan han var klar med studierna till det Osakabaserade företaget Settsu Shuzo. Där fick han bland annat blanda fram ”whisky” med hjälp av kryddblandningar och smaksättningar. Arbetsuppgifterna väckte en passion för västerländska drycker. Han ville tillverka whisky på riktigt och fick uppdraget att resa till Skottland för att lära sig whiskytillverkningens hemligheter.

I juli 1918, drygt 20 år gammal, lämnade Masataka Taketsuru Japan. Han skrev in sig vid universitetet i Glasgow där han blev en flitig besökare på universitetsbiblioteket. Framförallt studerade han en 450-sidig bok av J.A Nettleton: ”The Manufacture of Spirit as conducted in the Distilleries of the United Kingdom”. Boken blev hans bibel som han minutiöst översatte till japanska. Några månader senare begav han sig norrut för att söka upp författaren i Elgin och förmå honom att ge privatlektioner. Nettleton var inte ovillig, men begärde en ersättning som Masataka inte kunde betala.

I stället för privatlektioner försökte Masataka skaffa praktik på destillerierna. Han kom till Longmorn där han fick göra fem dagars oavlönad tjänst. Med japansk noggrannhet förde han bok över precis allting från tekniska detaljer till destilleriarbetarnas löner. Dessa anteckningar skulle långt senare komma till användning när han byggde sitt eget destilleri.

I Glasgow träffade Masataka en ung skotska, Rita Cowan. Paret blev förälskade och valde att förlova sig. Det blev en kulturkrock och en mesallians som inte accepterades av vare sig Ritas eller Masatakas familjer. De båda valde kärleken och gifte sig, mot familjernas önskan. Masatakas föräldrar förmådde till och med hans uppdragsgivare att resa till Skottland för att tala förstånd med sonen, vilket föga hjälpte. Rita följde med till Japan. Hon skulle bara återvända till Skottland för två korta besök.

Under sin tid i Skottland praktiserade Masataka även vid graindestilleriet Boness i West Lothian och vid Hazelburn i Campbeltown.

När det nygifta paret kom till Japan hade tiderna förändrats och planerna att starta whiskytillverkning hade skrinlagts. Besviken fick Taketsuro återvända till sin gamla tjänst. En konkurrent, vinhandlaren Shinjiro Torii (senare Suntory) kidnappade idén om japansk whisky och försökte med höga löner locka över skotska destillatörer, vilket misslyckades. Han vände sig då till Masataka Taketsuru, som motvilligt men välbetald gav med sig, skrev på ett tioårskontrakt och antog Toriis uppdrag att starta Japans första whiskydestilleri och Yamazaki Distillery stod klart 1924.

Masataka Taketsuru släppte aldrig drömmen om ett eget destilleri och förhållandet med Shinjiro Torii blev med tiden alltmer ansträngt. När det tioåriga kontraktet löpte ut lämnade Taketsuru Suntory för att förverkliga sina egna destilleriplaner på nordön Hokkaido. Med hjälp av besparingar och sin hustrus inkomster som engelsklärare kunde han samma år förverkliga sin livsdröm och inviga Yoichi Distillery.

 

Den japanska hedern och affärskulturen hindrade honom dock från att omedelbart påbörja whiskytillverkning, i stället var det cider och äppelbrandy som det nystartade bolaget ”Dai Nippon Kaju Kabushiki Kaisha” ägnade sig åt den första tiden. Det var dock ingen tvekan om vad den egentliga avsikten var. Den första whiskyn från Yoichi lanserades 1940.

Krigsåren blev dramatiska och när verksamheten kom i gång på allvar igen bytte bolaget namn till förkortningen Nikka. Affärerna utvecklades och i slutet av 1960-talet grundade Taketsuru ett andra destilleri Miyagikyo. Masataka Taketsuru gick ur tiden 1979. I dag ligger han begravd invid sin hustru Rita på sitt livsverk Yoichi.

 

Yoichi Distillery ligger utanför vintersportorten Sapporo på nordön Hokkaido. Taketsuru valde den lilla staden Yoichi på Hokkaido eftersom omgivningen påminde om Skottland. Redan från början ville Taketsuru göra skotsk whisky i Japan därför har Yoichi mer än något annat destilleri anammat den genuina skotska traditionen. Malten, som är betydligt mer rökt än i övriga Japan, köps numera in från mestadels skotska mälterier.

 

Destilleriets ambition att vårda de skotska rötterna märks också i att man som en av mycket få anläggningar i världen fortfarande direkteldar pannorna med öppna koleldar. Pannorna är konstruerade efter vad Taketsuro såg på Longmorn.

Yoichis husstil kan beskrivas som relativt kraftfull, lite torr, rökig och robust. I dag är Yoichi ett av världens mest prisbelönta destillerier, och man ärar sin grundare med flera utgåvor i hans namn.

Arran Distillery (Lochranza Distillery)

Lochranza är ett av de mer fascinerande skotska whiskydestillerierna. Arran, som är destilleriets ursprungliga namn, kom på många sätt att inleda den våg av nystartade destillerier som dragit fram över Skottland och världen på 2000-talet.

 

Arran invigdes 1995 och blev snart en förebild och ett skolexempel i konsten starta whiskydestillerier. Arran blev tidigt både lyckosamt och lönsamt, och visade att det var möjligt att åter satsa på whiskytillverkning i ett land som länge tyngts av destillerinedläggningar.

 

Lochranza gör en genuin skotsk ö-whisky med maritima toner och mjuk kryddighet. Trots att Lochranza är ett ungt och relativt litet destilleri är det ett av de mest respekterade. Arran gjorde sig tidigt känt för innovativa fatlagringar och var i flera avseenden ett av de destillerier som utvecklade cask finishing.

 

Med fler än 100 000 besökare årligen är Lochranza Skottlands mest besökta destilleri. Det stora intresset för bolagets whisky och för att besöka Isle of Arran gjorde att man 2017 invigde en andra destilleri- och besöksanläggning på ön, Lagg Distillery. För att särskilja de båda Arran-destillerierna åt beslutade man att kalla det äldre destilleriet för Lochranza, efter orten där ligger. Numera producerar Lochranza uteslutande orökig whisky, medan Lagg fokuserar på rökig whisky .

 

A.E. Dor

A.E. Dor är långt ifrån den mest kända cognacsproducenten, men anses av många vara det mest exklusiva cognacshuset. Det anrika företaget grundades 1858 av vinhandlaren Amédée Edouard Dor. Han började sin verksamhet med att köpa upp mycket gammal cognac. Han var också en av få som insåg vilka konsekvenser vinlusen skulle få. Snabbt skaffade han sig stora mängder destillat från de bästa producenterna och när Frankrikes vingårdar kort därpå utraderades en efter en var han välförsedd och kunde fortsätta leverera sin cognac utan problem.

Inget annat cognacshus har så stora lager gammal cognac och ingen kan erbjuda så mycket årgångscognac. Källaren kallas ”Paradiset” och där står rader med årgångscognac i förseglade glasdamejeanner. Den äldsta är från 1805, samma år som Napoleon besegrades vid slaget vid Trafalgar. I källaren finns också cognac från 1840, från 1889, då 100-årsminnet av franska revolutionen firades och från 1914, då första världskriget bröt ut. I flera av de rara årgångsdamejeannerna har alkoholhalten avdunstat till en nivå under lagstadgade 40 procent, men som enda cognacshus i världen har A.E Dor tillstånd att sälja denna trots det faktum att alkoholhalten ibland blivit så låg som 30 procent. Inget annat cognacshus är heller lika framsynt, man har till exempel lagt undan lager av 1989 års cognac som ska börja säljas när 300-årsminnet av franska revolutionen firas 2089.

De allra äldsta cognacen säljs endast på auktioner där förmögna samlare betalar fantasibelopp för den. Vid flera internationella bedömningar har A.E. Dors cognac tilldelats toppoäng.

Välkommen!

Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltliga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år.