Facebook-f Instagram
Sök
Stäng denna sökruta.
Facebook Instagram
symposion_logo_vector
Sök
Stäng denna sökruta.
Facebook
Sök
Stäng denna sökruta.

Författare: [email protected]

Kategorier
Maltmästaren har ordet

Maltmästaren har ordet juli 2022

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Medlemserbjudande Whisky - Medlem

Longrow 21 Years Old, 1st fill Sherry Cask for Sweden

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Medlemserbjudande Whisky - Medlem

Compass Box, Experimental Grain Whisky 46%

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Uncategorized

maltmästaren har ordet

Kategorier
Event

Magisk provning i Bohuslän

Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

Cooper’s Choice Laggan Mill Secret Islay, Rioja Cask Matured, 46%

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Fat:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Handla på Systembolaget

Riojalagrad Secret Islay – Single Cask för Sverige

The Vintage Malt Whisky Company har skämt bort oss med många fina Islay-buteljeringar i Cooper’s Choice-serien och står även bakom ett par av Systembolagets mest sålda Islay Malts; The Ileach och Finlaggan.

Det är sannerligen ingen överdrift att påstå att familjen Crook kan sin Islaywhisky.

Cooper’s Choice Laggan Mill är en så kallad mystery malt, en single maltwhisky från ett av Islay’s välkända destillerier, men där faten sålts under förutsättning att destillerinamnet inte offentliggörs. Denna buteljering har lagrats på ett spanskt rödvinsfat från vindistriktet Rioja. Samtliga flaskor är öronmärkta för svenska marknaden.

Läs mer om producenten

1992 startade Brian Crook Vintage Malt Whisky Company. Dessförinnan hade han arbetat vid destillerierna på Islay i över 20 år. Under många år var han exportchef på Bowmore och byggde då upp ett kontaktnät över hela världen.

Läs mer
Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

Benromach 2010, Single First Fill Bourbon Barrel, 59% -Selected by Symposion

Slutsåld

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Destillerad:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Vatten:

Fat:

Jäst:

Jäsning:

Angels share:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Handla på Systembolaget

Läs mer om producenten

Benromach ritades en gång av den berömde destilleriarkitekten Charles Doig och är ett av Speysides vackraste destillerier. Benromach ligger i den lilla orten Forres några kilometer utanför Elgin.

Läs mer
Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

Mars Komagatake Shinshu Aging, Edition 2021

Slutsåld

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Vatten:

Fat:

Lagring:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Handla på Systembolaget
Kategorier
Produkt Singlemalt Whiskey Whiskey

NIKKA Miyagikyo Single Malt, Discovery, Peated, 48%

Slutsåld

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Fat:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Handla på Systembolaget

Läs mer om producenten

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

Läs mer
Kategorier
Produkt Rom

Hampden Estate 2016 The Younger, 5 Years Old, 47 % (2021 bottling)

Slutsåld

Smaknoter

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destillation:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Vatten:

Fat:

Jäst:

Angels share:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

SÖTMA

Handla på Systembolaget

Läs mer om hur vi behandlar dina personuppgifter i vår Personuppgiftspolicy.

Campbeltown

Den lilla staden Campbeltown på södra delen av Kintyrehalvön blev tidigt ett centrum för whiskytillverkningen i Skottland.

Under senare delen av 1800-talet blomstrade staden. Sillfisket, kolgruvan och de utmärkta sjöförbindelserna hade skapat en välmående stad.

När staden stod på sin höjdpunkt var fler än 20 destillerier i drift. Ingen annan region än Highland kunde mäta sig med de volymer som producerades i den lilla staden. Campbeltown blev Skottlands största utskeppningshamn för whisky.

Mot slutet av decenniet uppstod överproduktion, kvaliteten påverkades negativt och konkurrensen från destillerierna i norr hårdnade.

Campbeltownwhiskyn blev svårare att sälja och destillerier måste läggas ned. Branschkrisen i början av 1900-talet, första världskriget och därefter förbudstiden i USA kom i princip att ödelägga all whiskyproduktion i Campbeltown. Under några år på 1920-talet var samtliga destillerier i staden nedlagda eller i malpåse.

När produktionen kom i gång igen var det endast två som kunde starta, först Springbank och senare även Glen Scotia. I dag har dessa fått sällskap av Glengyle som Springbank lät återstarta 2004, det hade då varit stängt sedan 1925.

Whiskyn från Campbeltown har numera få gemensamma drag. Springbank som är det mest kända av de tre destillerierna producerar whisky i vitt skilda stilar, så gör även Glen Scotia och Glengyle.

Skottland

Skottland är utan tvekan whiskyns hemland, även om konsten att göra whisky kom från annat håll. I Skottland finns de flesta av världens mest berömda destillerier och skotsk single malt har blivit stilbildande för all världens whisky.

Skotsk whisky omgärdas av lagar som ofta kan upplevas som överdrivet protektionistiska, men regelverket har i hög grad bidragit till att Skottland blivit världens ledande whiskynation. Att Skottland är whiskyvärldens epicentrum är i hög grad relaterat till förekomsten av råvaror som torv, korn och källvatten.

Den skotska whiskyn har flera stilar och landet är indelat i olika whiskyregioner, som i någon mån är kännetecknande för den whisky som produceras just där. I Skottland finns omkring 150 destillerier och dessutom ett stort antal fristående buteljerare.

Skottland är också födelseplatsen för blendwhiskyn, flera av världens mest kända blendwhiskysorter är skotska.

Springbank

Långt ner på Kintyrehalvön, i staden Campbeltown, ligger Springbank, som på många sätt är ett av Skottlands mest egensinniga destillerier. Campbeltown var en gång i tiden en så betydande whiskystad att den klassificerades som en egen whiskyregion. Detta beror dels på det isolerade geografiska läget, dels på att staden hade flera destillerier och var ett centrum för handel och utskeppning av whisky.

Under Campbeltowns storhetstid var fler än 20 destillerier i drift staden, vilket inte överträffades någonstans i Skottland. I dag är bara Springbank, med sitt systerdestilleri Glengyle och Glen Scotia kvar i Campbeltown.

Springbank är unikt på många sätt. Destilleriet ägs av samma familj sedan William Mitchell köpte det 1837. Familjeägda destillerier oberoende av storbolagen tillhör ovanligheterna. Själva destilleringen utförs genom ett mellanting av dubbel- och trippeldestillering, men man gör även traditionell dubbeldestillerad liksom trippeldestillerad whisky. Som det enda destilleriet i Skottland mältar man allt sitt, i hög grad lokalt odlat, korn på ett gammaldags maltgolv och man torkar malten över glödande torv. Springbank har alltid gått sin egen väg vid sidan av den övriga whiskyindustrin. Genom ålderdomliga metoder och stark självkänsla har man byggt upp varumärken som hyllas över hela världen.

Springbank har tre produktlinjer. Den klassiska Springbankwhiskyn, den helt orökta och trippeldestillerade Hazelburn och den hårt rökta och dubbeldestillerade Longrow. Både Hazelburn och Longrow är uppkallade efter nedlagda destillerier från Campbeltown.

Longrow

Sedan 1973 tillverkar Springbank en hårt rökt och dubbeldestillerad whisky i samma stil som Islaywhiskyn. Länge var Springbank i stort sett ensamma på fastlandet om att producera sådan whisky.

Longrow Distillery stängdes 1896 och köptes då av Springbank. I dag är det mesta rivet, bara några få rester finns kvar av det ursprungliga destilleriet, som låg där Springbank numera har sin parkering.

Springbanks utgåvor med den dubbeldestillerade och rökiga Longrowwhiskyn finns endast tillgänglig i begränsade volymer och är mycket eftertraktad.

Hazelburn

Hazelburn är Springbanks trippeldestillerade och helt orökta whisky. Redan på 1700-talet fanns ett destilleri med namnet Hazelburn i Campbeltown, men det Hazelburn som skulle bli det mest berömda och största destilleriet i staden byggdes 1846. Under sin storhetstid producerade Hazelburn nästan en miljon liter whisky årligen och hade nio stora lagerhus med plats för över 2 miljoner fat. Hazelburn köptes av Lagavulins ägarbolag Peter Mackie och Co och hann med att ha den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru som lärling under några månader innan det stängdes 1921.

Hazelburnwhiskyn från Springbank produceras bara under kortare perioder av året och finns därför endast tillgänglig i begränsade volymer.

Compass Box

I slutet av 1990-talet grundade amerikanen John Glaser företaget Compass Box. Han hade då jobbat som ambassadör för Diageos stora varumärke Johnnie Walker och fått kontakter över hela whiskyvärlden.

Tiden med Johnnie Walker väckte hans intresse för blending, i synnerhet sedan han blivit förflyttad till Diageos blandningslaboratorium i London. Där förstod han hur bolagets ytterst drivna och vältränade blenders skapade nya smakupplevelser genom att blanda fat och årgångar.

John Glaser började experimentera med egna blandningar hemma i köket. Glaser var ung, amerikan, orädd och innovativ. Han reagerade mot den brittiska branschens strömlinjeformning och kompromisslöshet. Han tyckte att whiskyn hade stelnat och saknade nytänkande och utveckling.

Glaser har beskrivits både som genial och som whiskybranschens gossen Ruda. Hans idéer har varit vilda och ibland galna. De har handlat om att blanda apelsinkärnor i whisky, att borra ner nya trästavar i faten och att blanda whisky med calvados.

Glasers innovationslust och förmåga att ständigt utmana smaker och processer har också utmanat det traditionella regelverket. Branschorganisationen Scotch Whisky Association har upprepade gånger höjt fingret mot honom. Man har till och med försökt lagföra Compass Box. En av de saker som man reagerat emot är Glasers totala öppenhet. Han gör ingen som helst hemlighet av hur Compass Box whiskysorter komponeras.

År 2014 tecknade Compass Box ett långtgående avtal om leveranser med Bacardi-ägda John Dewar & Sons. Sedan något år tillbaka är Bacardi också delägare i Compass Box.

Vintage Malt Whisky Company

1992 startade Brian Crook Vintage Malt Whisky Company. Dessförinnan hade han arbetat vid destillerierna på Islay i över 20 år. Under många år var han exportchef på Bowmore och byggde då upp ett kontaktnät över hela världen. Vid slutet av 1980-talet var Brian Crook en av dem som introducerade rökig single malt på världsmarknaden och han såg mycket tidigt vilken potential whiskystilen hade. Medan många menade att rökig whisky inte gick att sälja som single malt bröt Brian Crook nya marker.

Han lyckades skriva avtal med destillerier på Islay och kunde snart bygga upp ett världsrykte kring sina varumärken Finlaggan, The Ileach och inte minst kring serien med single malt, Cooper’s Choice.

I dag driver sonen Andrew företaget i samma anda. Man exporterar till över 20 länder. Vintage Malts prestigeserie är Cooper’s Choice, under denna etikett buteljerar man exklusiv och intressant whisky från hela Skottland.

Speyside

Speyside är en whiskyregion i skotska högländerna i närheten av ett flertal floder, bland annat Spey.

Speyside har den största koncentrationen av whiskydestillerier i Skottland, ungefär hälften (ca 50) av destillerierna som tillverkar single malt whisky ligger här. Normalt har whisky från Highlands och Speyside ganska stor skillnad i smak. Whiskyn från Speyside är oftast lätt, elegant och utan större rökighet. Många av Skottlands mest kända whiskymärken kommer från Speyside, till exempel Glenfiddich, The Glenlivet, Glenfarclas och Macallan. Prefixet glen- förekommer ofta i Speyside och betyder dalgång.

I området finns bland annat floderna Findhorn, Lossie, Livet, Avon, Spey, Bogie och Deveron. Bland destillerier är namn med ”Glenlivet” populära och åtskilliga bindestrecks-Glenlivet finns, varav huvuddelen inte ligger vid floden Livet.

Benromach

Benromach ritades en gång av den berömde destilleriarkitekten Charles Doig och är ett av Speysides vackraste destillerier. Benromach ligger i den lilla orten Forres några kilometer utanför Elgin. Destilleriet grundades 1898 när järnvägen kommit till byn och whiskyboomen rasade som värst. Det var den legendariske och otursförföljde Campbeltown-destillatören Duncan MacCullum som lät uppföra Benromach. Namnet tog han från kullarna Romachs Hills i närheten där destilleriet än i dag har sina vattenkällor.

Benromach byggdes med sällsynt dålig timing, strax efter starten inträffade den ödesdigra Pattison-kraschen som ändade whiskyns guldålder och tystade stora delar av whiskyindustrin. Sedan dess har en lång följd av ägarbyten och långa tider av stillestånd avlöst varandra. När den stora branschkrisen inföll i början av 1980-talet stängdes och avrustades Benromach för gott – trodde man.

 

År 1993 kunde familjen Urquhart, via den oberoende buteljeraren Gordon & MacPhail, ta över Benromach för en symbolisk summa. Destilleriet var inte mycket mer än ett tomt skal, allt var tvunget att köpas in på nytt, pannor, jäskar, mäsktunnor och så vidare. I oktober 1998, efter flera års förberedelser, kunde Benromach återinvigas under överinseende av Prins Charles.

 

Gordon & MacPhail, som är genuint sammanlänkat med den skotska whiskyhistorien, beslutade att använda sitt nya destilleri till att göra en klassisk och traditionell old school-whisky. Man röker malten hårdare än brukligt i Speyside, man låter mäsken jäsa ovanligt länge och destilleringen utförs mycket långsamt. Resultatet är en rejält fruktig och halvrökig whisky i en stil som påminner om 1950- och 1960-talets Speyside, från en tid som har kallats ”the golden days of whisky distilling”.

Whiskylandet Japan

Det finns egentligen få motsvarigheter till den japanska whiskyns framgångar de senaste decennierna. Från att ha varit en kuriositet och i princip obefintlig på den internationella marknaden har den japanska whiskyn formligen exploderat.

 

Inget annat land gör whisky som i så hög grad är influerad av den skotska. Orsaken till detta är den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru, som skickades till Skottland 1918 för att lära sig allt om whiskytillverkning. När han återvände fick han uppdraget att bygga Yamazaki, som blev Japans första whiskydestilleri och tio år därefter uppförde han också sitt eget destilleri Yoichi efter skotska förebilder. Båda dessa är flaggskepp hos storbolagen Suntory och Nikka.

 

Vid millennieskiftet såldes årligen färre än 5 000 flaskor japansk whisky i Europa. Några år senare ökade antalet till flera hundra tusen. Det som inledde trenden brukar tillskrivas Suntory som några år in på 2000-talet började marknadsföra alkoholsvaga Highball-drinkar. Whiskygroggen blev högsta mode i Japan. 2003 hade den Oscarsbelönade Hollywoodfilmen ”Lost in translation” premiär. Filmen handlar om filmstjärnan Bob Harris, som reser till Japan för att göra reklamfilmer åt Suntory. Plötsligt syntes japansk whisky över hela världen, och land efter land erövrades.

 

Till en början var det nyväckta intresset för japansk whisky mest internationellt. Detta skulle förändras i och med tv-serien ”Massan” som hade premiär 2014. Serien handlar om den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru och hans skotska fru Rita, om deras dröm att bygga Japans första whiskydestilleri och deras gemensamma svårigheter. Japan stod stilla när serien sändes och resultatet blev att barer, butiker och lagerhus tömdes på whisky.

 

Den japanska whiskyn håller genomgående hög kvalitet. Många menar att Japan är det kvalitetsmässigt ledande whiskylandet. Det kan såklart diskuteras, men det finns flera faktorer som gör den japanska whiskyn just japansk.

 

I Japan är whiskytillverkningen något av en vetenskap. Man går mycket noggrant tillväga och sätter en heder i att göra ett bra jobb och att vara en passionerad yrkesman. Den japanska synen på arbete präglar whiskytillverkningen. Man är extremt noga i alla delar av produktionen.

 

Japanska whiskytillverkare har inte lika bråttom som på andra håll i världen. Till exempel låter man ofta vörten i mäsktunnan sedimentera, den får alltså stå stilla och sjunka ner till botten för att därefter återföras till toppen till dess att vörten inte längre är grumlig. Den klara vörten gör att mängden bittra skalrester och garvämnen minskar, vilket ger en fruktigare och mjukare whisky.

 

Japanska destillerier samarbetar inte. I stället gör man all whisky i egna pannor. De stora destillerierna är utrustade med pannvarianter som ihop med olika jäststammar och rökighet producerar sprit med olika egenskaper. Det gör att masterblendern helt kan kontrollera sina egna recept.

 

Den japanska whiskyn har egentligen inte förrän nyligen kringgärdats av ett mer långtgående regelverk. Detta har både för och nackdelar, men i stället för att styras av en ålderssiffra och andra bestämmelser har de japanska destillatörerna helt kunnat fokusera på smak.

 

Går man tillbaka några decennier så använde japanska destillerier också en hel del så kallad Mizunara-ek, det vill säga en japansk variant av den asiatiska eken Quercus mongolica. Denna ekart utvecklar en hel del för skotsk whisky ovanliga smaker som exempelvis örnträ, sandelträ och rökelse. Ekfat av Quercus mongolica förekommer numera i mindre omfattning. De är oftare mer porösa och tenderar att läcka under lagringen, men också dyrare på grund av att trä- och möbelindustrin köper upp den ek som finns.

 

Ännu en betydande skillnad är att japanska coffey- och kolonnpannor sällan matas med mäsk av vete, som i Skottland, istället är majs bränslet i processen. Majs var vanligt i Skottland för 30–40 år sedan, men har i modern tid helt konkurrerats ut av det billigare vetet. En mäsk på majs ger en sötare och fruktigare sprit, vilket förklarar att många japanska blendwhiskysorter, som exempelvis “Nikka from the Barrel” upplevs som synnerligen mjuk och rund i smakerna.

 

Alla dessa, och säkert många fler faktorer, gör att japansk whisky, trots att den försöker vara skotsk, ändå får sin egen stil. Men lika lite som man kan förklara whiskyns mystik med teknikaliteter, lika lite kan man bortse från platsen, landet, klimatet och kulturen där den skapas. Japan är ett unikt land, så är dess whisky

 

Den japanska whiskyindustrin domineras av tre stora dryckesjättar. Suntory med destillerierna Hakushu och Yamazaki, Nikka med Miyagikyo och Yoichi samt Kirin Holdings med Fuji Gotemba. Dessa tre storbolag har betydande verksamheter inom flera områden. De äger dessutom skotska och amerikanska destillerier. Suntory är sedan uppköpet av Jim Beam den tredje största dryckeskoncernen i världen, och kontrollerar bland annat Laphroaig, Ardmore, Bowmore, Auchentoshan och Glen Garioch. Nikka äger å sin sida skotska Ben Nevis och andra japanska bolag äger destillerier som Tomatin.

 

Förutom dessa gigantiska bolag äger fler koncerner japanska destillerier och därtill finns många små entusiastdrivna destilleriprojekt. Man talar om en japansk Ji-whiskyvåg där Chichibus Ichiro Akuto är en föregångare. I dag finns ett 30-tal destillerier i Japan och flera nya varumärken och utgåvor har nått den internationella marknaden de senaste åren.  

Isle Of Islay

Islay är den sydligaste av öarna i de inre Hebriderna. Islay ligger norr om Nordirland med Kintyrehalvön på det skotska fastlandet i öster. Norra delarna av Islay är bergiga och söder därom breder ljunghedarna ut sig. Ungefär en fjärdedel av öns yta utgörs av djupa svartblå torvmossar.

 

Längs Islays Sydkust ligger ”The Kildalton Three”, Ardbeg, Laphroaig och Lagavulin. Fram till 1983 fanns också Port Ellen lite längre västerut utmed samma kust. Port Ellen är idag ett mälteri, men det finns långt gångna planer på att återuppliva destilleriet. Utmed norra kusten finns Bunnahabhain och Ardnahoe medan de västligaste destillerierna är Kilchoman och Bruichladdich. Till öns destillerier hör också Bowmore och det största Caol Ila.

 

Islay blev tidigt ett centrum för whiskyproduktion. Närheten till Irland gjorde att kunskap fanns på någon timmas båtfärd. Man talade dessutom gaeliska och kände stor samhörighet med Irland. Dessutom undgick Islay att omfattas av de första maltwhiskylagarna vilket gjorde att ön blev ett skatteparadis som lockade investerare från fastlandet. När myndigheterna senare försökte få kontroll över produktionen gjorde det avlägsna läget att kontrollanter i det längsta avstod från att inspektera skatteplikten. Det skyddade och tidvis skattebefriade läget innebar att destillatörerna inte behövde bekymra sig för risken att bli påkomna. Man kunde tryggt låta torven pyra i dagar och mätta kornet med massor av fenoler. Den kraftigt torvrökta whiskyn blev tidigt tradition på Islay och är så än i dag.

 

Islays whisky är den mest smakrika och robusta av all skotsk whisky. Port Ellen Maltings förser i stort sett samtliga öns destillerier med rökig malt. Flera av dem har dessutom gammaldags maltgolv och torvtorkar malten i kölnor med egen torv. Islaywhiskyn präglas i hög grad av en distinkt rökighet med toner av tjära, läder och torv. En stor del av whiskyn lagras på ön och påverkas dessutom av tångsälta och medicinala havstoner.

 

Nikka

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

För att snabbt få ekonomi i verksamheten började man med att tillverka äppelbrandy och andra äppeldrycker, men whiskytillverkningen var från första stund det centrala. Det långa japanska bolagsnamnet förkortades så småningom till Nikka.

Yoichi är bolagets första destilleri. 1969 tillkom även Miyagikyo utanför Sendai och 1989 köptes skotska Ben Nevis. Nikka blev därmed det första japanska dryckesbolag som köpte in sig i den skotska whiskyindustrin. Sedan 1954 ingår Nikka i Asahi Breweries-koncernen

Miyagikyo

Miyagikyo byggdes som ”Sendai Distillery” 1969 är det största av Nikkas destillerier. Anläggningen används till att producera både maltwhisky och grainwhisky.

Miyagikyo byggdes av Nikkas grundare Masataka Taketsuru, som länge sökt efter den optimala platsen för ett andra destilleri. Den fann han utanför staden Sendai vid ett bergsområde där två floder möttes. Skälet till lokaliseringen var dels den rikliga tillgången på kristallklart kallt vatten, dels den höga luftfuktigheten. Masataka Taketsuru ville lagra sin whisky där avdunstningen var så minimal som möjligt. I dag finns inte mindre än 24 stora lagerhus vid Miyagikyo.

Miyagikyo har åtta ånguppvärmda pot stills med höga lyne arms, vilka skapar ett förhållandevis lätt och elegant destillat. Miyagikyos husstil kan beskrivas som lätt, fruktig whisky. Miyagikyo var länge ganska sällsynt som single malt, men sedan 2009 har destilleriet haft storartad internationell framgång med många prestigefyllda utmärkelser.

År 1999 kompletterades dom traditionella pannorna med två Coffey stills som flyttades till Miyagikyo från Nikkas anläggning i Nishinomiya. Dessa pannor används till att producera grainwhisky till blended whisky, men även till Nikkas mycket omtalade Coffey Grain och Coffey Malt. Maltwhisky destillerad i Coffeypanna är Miyagikyo i princip ensamma om.

Romlandet Jamaica

Jamaica brukar beskrivas som romvärldens Islay. Jämförelsen är ganska relevant. På Jamaica finns flera betydelsefulla destillerier och den brittiska stilen är den av romstilarna som ligger närmast whiskyn. Även klimatet kan vara närmast brittiskt, det är svalare och präglat av salta havsvindar. Jamaicarommen är den mest smakrika av alla romstilar. Den i hög grad potstilldestillerade rommen får ofta jäsa med så kallad Dunder, en typ av surmäsk som förvaras i hålor i marken. Resultatet är en esterrik rom med mängder av smaker, kraftfull, kryddig och robust som en Islaywhisky.

Hampden Estate

Hampden Distillery

Hampden Distillery är ett av de äldsta destillerierna på Jamaica och kända för att producera Pot Still-rom i den engelska stilen. Hampdens rom brukar beskrivas som en av de mest esterrika av världens alla romsorter.

Destilleriet ligger i Trelawny på nordvästra delen av ön. På Hampden Estate har man odlat sockerrör sedan åtminstone 1753. Destilleriet är ålderdomligt och mycket är sig likt från förr. Man använder sig av surmäsk, så kallad ”dunder”, där mäsk- och drankrester från föregående körningar, förvaras i jordhålor och sätts att jäsa om och om igen. Jäsningen sker utan jästtillsatser i gamla orörda jäshus där jästcellerna sitter i jäskar, luft och väggar. Hampdens rom blir mycket smakrik och hyllas av entusiaster över hela världen.

Hampden Estate ägs sedan 2009 av familjen Hussey som residerar i egendomens anrika The Great House. 

Välkommen!

Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltliga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år.

JAG ÄR UNDER 25 ÅR
JAG ÄR ÖVER 25 ÅR