Kategorier
Medlemserbjudande Whisky - Medlem

Glentauchers 1993 1st Fill Sherry Puncheon Connoisseurs Choice (27yo) Single Cask

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Övriga Spritdrycker Produkt

SnöNubben

Smaknoter

Färg:

Smakbeskrivning:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

PRIS

kr

STORLEK

SÖTMA

SnöNubben

SnöNubben är en klassisk svensk Akvavit med en traditionell kumminbas. Den skiljer sig dock genom att den har förfinats med modernare och fräschare smaker. Kumminet är ekologiskt odlat i Skåne som sedan på traditionellt vis fått smaksätta snapsen tillsammans med en lång rad andra kryddor och eteriska oljor, där ett uns av apelsinolja är den mest framträdande.

SnöNubben är framtagen för att matcha julbordets alla smaker från sill till ris a’la Malta. Det är en av mycket få snapsar som designats både till smak och form enbart för att drickas vid jul. SnöNubben har fyndstämplats av fler än 20 svenska dagstidningar och vid International Wine and Spirits Competition har den utsetts till världens näst bästa akvavit. SnöNubben lämpar sig särskilt bra till lättare rätter, som milda sillinläggningar, äggrätter och till ostbrickan.

Läs mer om producenten

Symposion var ett av de första dryckesföretagen i Sverige som började producera spritdrycker efter att statliga AB Vin & Sprits produktionsmonopol upphörde 1994.

Efter att till en början ha inriktat sig på klassiska snapsar har produktionen genom åren även innefattat likörer, vodka, gin och whisky. Fokus har alltid varit småskalig och kvalitetsinriktad produktion. Ett av de mest kända egna varumärkena är Malmö Akvavit, en skånsk ”nationalsnaps” som har en egen historia och ett eget sällskap.

Kategorier
Övriga Spritdrycker Produkt

Malmö Akvavit

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Övrigt:

PRIS

STORLEK

Malmö Akvavit

Malmö Akvavit är den skånskaste av snapsar. En traditionsbärare av sådan rang att den har ett eget sällskap med malmöitiska kulturpersoner. Malmö Akvavit togs fram för att värna den skånska snapsen, slå vakt om snapskulturen och Malmös och Skånes mat- och dryckestraditioner. Malmö Akvavit är en välkryddad kumminsnaps (kumminet har odlats i Slottsparken i stadens centrum) med en ton av citrus. Malmö Akvavit har fyndstämplats i dryckesmagasin som Livets Goda och Allt om Whisky, den har fått maxpoäng i Dagens Nyheters stora snapsprovning, 92 poäng i Dina Viner och varit silvermedaljör vid världens största dryckestävling, London International Wine & Spirit Competition.

Läs mer om producenten

Symposion var ett av de första dryckesföretagen i Sverige som började producera spritdrycker efter att statliga AB Vin & Sprits produktionsmonopol upphörde 1994.

Efter att till en början ha inriktat sig på klassiska snapsar har produktionen genom åren även innefattat likörer, vodka, gin och whisky. Fokus har alltid varit småskalig och kvalitetsinriktad produktion. Ett av de mest kända egna varumärkena är Malmö Akvavit, en skånsk ”nationalsnaps” som har en egen historia och ett eget sällskap.

Kategorier
Medlemserbjudande Whisky - Medlem

Glenlivet 1955 George & JG Smith´s Rare Vintage 1st fill Sherry Butt Single Cask

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Produkt Whiskey

Benromach 15 Years Old, First-Fill Cask Matured, 43%

Smaknoter

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destillation:

Ålder:

Råvara:

Fat:

Jäst:

Jäsning:

Angels share:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Läs mer om producenten

Benromach ritades en gång av den berömde destilleriarkitekten Charles Doig och är ett av Speysides vackraste destillerier. Benromach ligger i den lilla orten Forres några kilometer utanför Elgin.

Kategorier
Produkt Whiskey

Nikka Coffey Malt, 45%

Läs mer om producenten

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

Kategorier
Medlemserbjudande Whisky - Medlem

Compass Box Menagerie, Limited Edition

You are unauthorized to view this page.

Kategorier
Produkt Whiskey

The Ileach, 40%

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Råvara:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Smaken av Islay - Tradition, torv och rök

Det är lika bra att vi redan från början gör klart att detta är en egensinnig whisky med stor personlighet. The Ileach är ett muskedunder av smaker som man antingen älskar eller hatar.

Namnet The Ileach betyder ”mannen från Islay”. För den som tidigare smakat whisky från denna mytomspunna ö är kopplingen naturlig, då den har alla typiska Islay-dragen i form av kraft, rök, sälta och fyllighet.

På senare år, i takt med att rökig whisky ökat i popularitet, har flera fastlandsdestillerier ställt om delar av sin produktion för att kunna surfa med på rökwhiskyvågen. I många fall är resultaten goda, men ofta med en rökkaraktär som påminner mer om vedbrasa än om Islays maritima toner av tjära och sjögräs. Skillnaden ligger bland annat i torven som används för att röka maltkornet.

Att Islay dessutom har en flera hundra år lång tradition av att tillverka hårt torvrökt whisky har naturligtvis också betydelse.

För många är The Ileach känd som ”den gåtfulla Islay-malten”, då det är en väl förborgad hemlighet från vilket destilleri whiskyn kommer.

Först kan Ileach uppfattas som en ”uppercut” av smaker. Därefter är den härligt kraftfull, men samtidigt mjuk, varm och rund. En perfekt whisky för den som gillar karaktärsfull och smakrik whisky.

The Ileach är Sveriges mest köpta Islay-maltwhisky.

Laphroaig gör en av världens mest robusta och distinkta whiskysorter. Råspriten som tas med ett ovanligt stort hjärta innehåller mängder med smakämnen, och brukar beskrivas som en av de mest ruffiga och ”brutala” av alla Skottlands destillerier.

Läs mer om producenten

The Ileach, är en storsäljande rökig single malt från Islay, anpassad till den svenska marknaden. Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest initierade whiskyländer och särskilt omtyckt är den rökiga whiskystilen.

Recensioner

The Ileach är en whisky som förkroppsligar allt Islay står för och mer därtill.

“The Ileach kliver högst upp på pallen. En whisky som förkroppsligar allt Islay står för och mer därtill. Röken bolmar och frukten fyller upp pokalen. Givet köp den för den som kräver smaken av Islay till ett väldigt bra pris..”

Henrik Aflodal

En enastående whisky

“Det här är en av mina favoriter. En enastående whisky som har allt man kan begära av en bra Islay. Otroligt prisvärd. Är faktiskt på tok för billig, ärligt talat.”

Whiskynörden

Ett måste i var mans/kvinnas whiskyskåp

“The Ileach är ett muskedunder av smaker som man antingen älskar eller hatar. En mycket prisvärd och bra rökig whisky helt enkelt.”

Håkan Dahlberg

Whisky - 8 prisvärda flaskor enligt experten

“Enkel, men med det för Islay så typiska kännetecknet: rökighet. Dov och tät med gott om tjära, fattoner och havssalt, men också fräscha nyanser av färska äpplen och päron.”

Andreas Grube

Kategorier
Produkt Whiskey

Mithuna by Paul John, 58%

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destillation:

Ålder:

Råvara:

Fat:

Jäst:

Jäsning:

Angels share:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Mithuna - Indisk astrologi från Paul John

Den indiska mystiken har alltid fascinerat i väst. Hit hör också astrologin som har en särskild ställning i Indien. Det hyllade destilleriet Paul John har tagit stjärnorna till hjälp och lanserat en Zodiak-serie. Först ut blev den indiska motsvarigheten till jungfruns tecken, Kania, en ytterst hyllad whisky som gjorde rent hus i blindprovningarna häromåret. Nu kommer uppföljaren, Mithuna – tvillingarnas tecken i den indiska astrologin.

Mithuna är en orökt whisky, lagrad på ny amerikansk ek och slutlagrad på bourbonfat. Om man väljer att tro att det är stjärnorna eller något annat som gör denna whisky speciell är upp till var och en att avgöra, men är man prosaiskt lagd så spelar säkerligen det unika sexradiga kornet och den mycket speciella lagringen i den tropiska miljön i Goa en större roll.

Laphroaig gör en av världens mest robusta och distinkta whiskysorter. Råspriten som tas med ett ovanligt stort hjärta innehåller mängder med smakämnen, och brukar beskrivas som en av de mest ruffiga och ”brutala” av alla Skottlands destillerier.

Läs mer om producenten

John Distillers började tillverka single malt vid anläggningen i Goa 2007. Man gick mycket noggrant till väga. För att få ett fruktigt och elegant destillat installerades höghalsade potstills med uppåtlutande lynearms.

Kategorier
Produkt Whiskey

Longrow Peated, 46%

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Typ:

Producent:

Destillerad:

Ålder:

Fat:

Jäsning:

Angels share:

Övrigt:

Totalt antal flaskor:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

RÖKIGHET

Longrow Peated

Longrow Peated är ett kraftfullt slagskepp i Springbanks armada. Det började som ett experiment när Springbank försökte sig på att tillverka hårt rökt malt i sin kölna i Campbeltown. Året var 1973 och man sparade inte på Kintyretorven, utan torkade malten längre och hårdare än tidens Islaywhisky.

Det som var tänkt som ett försök och främst att ha för att sälja till blandningsindustrin blev långt senare en succé. Springbanks första rökta singelmalt lanserades 1985. För att särskilja den från annan Springbankwhisky uppkallade man den efter ett nedlagt granndestilleri. Longrow blev en föregångare för rökig fastlandswhisky och buteljeras numera återkommande i flera varianter som alla har sin grund i klassiska Longrow Peated.

Stilen är robust, nästan lite sotig och bjuder på en unik kryddighet som bara finns hos denna rökiga juvel i Springbanks Campbeltownflotta.

 

Läs mer om producenten

Långt ner på Kintyrehalvön, i staden Campbeltown, ligger Springbank, som på många sätt är ett av Skottlands mest egensinniga destillerier. Campbeltown var en gång i tiden en så betydande whiskystad att den klassificerades som en egen whiskyregion. Detta beror dels på det isolerade geografiska läget, dels på att staden hade flera destillerier och var ett centrum för handel och utskeppning av whisky.

Speyside

Speyside är en whiskyregion i skotska högländerna i närheten av ett flertal floder, bland annat Spey.

Speyside har den största koncentrationen av whiskydestillerier i Skottland, ungefär hälften (ca 50) av destillerierna som tillverkar single malt whisky ligger här. Normalt har whisky från Highlands och Speyside ganska stor skillnad i smak. Whiskyn från Speyside är oftast lätt, elegant och utan större rökighet. Många av Skottlands mest kända whiskymärken kommer från Speyside, till exempel Glenfiddich, The Glenlivet, Glenfarclas och Macallan. Prefixet glen- förekommer ofta i Speyside och betyder dalgång.

I området finns bland annat floderna Findhorn, Lossie, Livet, Avon, Spey, Bogie och Deveron. Bland destillerier är namn med ”Glenlivet” populära och åtskilliga bindestrecks-Glenlivet finns, varav huvuddelen inte ligger vid floden Livet.

Skottland

Skottland är utan tvekan whiskyns hemland, även om konsten att göra whisky kom från annat håll. I Skottland finns de flesta av världens mest berömda destillerier och skotsk single malt har blivit stilbildande för all världens whisky.

Skotsk whisky omgärdas av lagar som ofta kan upplevas som överdrivet protektionistiska, men regelverket har i hög grad bidragit till att Skottland blivit världens ledande whiskynation. Att Skottland är whiskyvärldens epicentrum är i hög grad relaterat till förekomsten av råvaror som torv, korn och källvatten.

Den skotska whiskyn har flera stilar och landet är indelat i olika whiskyregioner, som i någon mån är kännetecknande för den whisky som produceras just där. I Skottland finns omkring 150 destillerier och dessutom ett stort antal fristående buteljerare.

Skottland är också födelseplatsen för blendwhiskyn, flera av världens mest kända blendwhiskysorter är skotska.

Gordon & MacPhail

Gordon & MacPhail är ett anrikt, familjeägt whiskyföretag baserat i Elgin i Speyside. År 1895 öppnade de två vännerna James Gordon och John Alexander MacPhail en liten speceributik på South Street där de sålde te, kaffe, vin och andra importerade delikatesser. Affärerna gick bra och snart tog de hjälp av en ung bodknodd, den femtonårige John Urquhart. Den unge mannen visade sig vara mycket ambitiös och fick snart ansvaret för whiskyn. 1915 gick de båda ägarna ur tiden och John Urquhart fick ta över butiken.

John Urquhart hade tidigt etablerat vänskapsrelationer med många av traktens destillatörer. Han hade deras fulla förtroende att sälja singelmaltwhiskyn de producerade. Whiskyförsäljningen blev nu en växande del av verksamheten hos Gordon & MacPhail. Sherry var tidens modedryck. Sherryn importerades på fat och när dessa tömts lät John Urquhart fylla dem med whisky som han lagrade i egna lagerhus. Han lät faten ligga betydligt längre än vad som var brukligt i Speyside. Den långlagrade whiskyn sålde han sedan i allt vidare kretsar.

 

Verksamheten växte. Under mellankrigstiden hade familjen Urquhart Skottlands största lager av mognande whisky och Gordon & MacPhail blev en spindel i nätet för handeln med singelmaltwhiskyn i Speyside. Ett tag hade Gordon & MacPhail närmast monopol på försäljningen av singelmalt, branschen i övrigt intresserade sig mest för blended whisky.

 

Gordon & MacPhail har haft en enorm betydelse för den skotska whiskyindustrin. I hög grad är det Gordon & MacPhail som ”uppfunnit” intresset för långlagrad singelmalt. De var också först med att intressera sig för Skottlands whiskyregioner och byggde upp lager med whisky som alltjämt beskrivs som den skotska whiskyns nationalbibliotek. Ingen aktör har lika mycket gammal whisky i lager ifrån ett så stort antal aktiva och nedlagda destillerier. Sedan 1993 äger Gordon & MacPhail även destilleriet Benromach.

Isle Of Islay

Islay är den sydligaste av öarna i de inre Hebriderna. Islay ligger norr om Nordirland med Kintyrehalvön på det skotska fastlandet i öster. Norra delarna av Islay är bergiga och söder därom breder ljunghedarna ut sig. Ungefär en fjärdedel av öns yta utgörs av djupa svartblå torvmossar.

 

Längs Islays Sydkust ligger ”The Kildalton Three”, Ardbeg, Laphroaig och Lagavulin. Fram till 1983 fanns också Port Ellen lite längre västerut utmed samma kust. Port Ellen är idag ett mälteri, men det finns långt gångna planer på att återuppliva destilleriet. Utmed norra kusten finns Bunnahabhain och Ardnahoe medan de västligaste destillerierna är Kilchoman och Bruichladdich. Till öns destillerier hör också Bowmore och det största Caol Ila.

 

Islay blev tidigt ett centrum för whiskyproduktion. Närheten till Irland gjorde att kunskap fanns på någon timmas båtfärd. Man talade dessutom gaeliska och kände stor samhörighet med Irland. Dessutom undgick Islay att omfattas av de första maltwhiskylagarna vilket gjorde att ön blev ett skatteparadis som lockade investerare från fastlandet. När myndigheterna senare försökte få kontroll över produktionen gjorde det avlägsna läget att kontrollanter i det längsta avstod från att inspektera skatteplikten. Det skyddade och tidvis skattebefriade läget innebar att destillatörerna inte behövde bekymra sig för risken att bli påkomna. Man kunde tryggt låta torven pyra i dagar och mätta kornet med massor av fenoler. Den kraftigt torvrökta whiskyn blev tidigt tradition på Islay och är så än i dag.

 

Islays whisky är den mest smakrika och robusta av all skotsk whisky. Port Ellen Maltings förser i stort sett samtliga öns destillerier med rökig malt. Flera av dem har dessutom gammaldags maltgolv och torvtorkar malten i kölnor med egen torv. Islaywhiskyn präglas i hög grad av en distinkt rökighet med toner av tjära, läder och torv. En stor del av whiskyn lagras på ön och påverkas dessutom av tångsälta och medicinala havstoner.

 

Benromach

Benromach ritades en gång av den berömde destilleriarkitekten Charles Doig och är ett av Speysides vackraste destillerier. Benromach ligger i den lilla orten Forres några kilometer utanför Elgin. Destilleriet grundades 1898 när järnvägen kommit till byn och whiskyboomen rasade som värst. Det var den legendariske och otursförföljde Campbeltown-destillatören Duncan MacCullum som lät uppföra Benromach. Namnet tog han från kullarna Romachs Hills i närheten där destilleriet än i dag har sina vattenkällor.

Benromach byggdes med sällsynt dålig timing, strax efter starten inträffade den ödesdigra Pattison-kraschen som ändade whiskyns guldålder och tystade stora delar av whiskyindustrin. Sedan dess har en lång följd av ägarbyten och långa tider av stillestånd avlöst varandra. När den stora branschkrisen inföll i början av 1980-talet stängdes och avrustades Benromach för gott – trodde man.

 

År 1993 kunde familjen Urquhart, via den oberoende buteljeraren Gordon & MacPhail, ta över Benromach för en symbolisk summa. Destilleriet var inte mycket mer än ett tomt skal, allt var tvunget att köpas in på nytt, pannor, jäskar, mäsktunnor och så vidare. I oktober 1998, efter flera års förberedelser, kunde Benromach återinvigas under överinseende av Prins Charles.

 

Gordon & MacPhail, som är genuint sammanlänkat med den skotska whiskyhistorien, beslutade att använda sitt nya destilleri till att göra en klassisk och traditionell old school-whisky. Man röker malten hårdare än brukligt i Speyside, man låter mäsken jäsa ovanligt länge och destilleringen utförs mycket långsamt. Resultatet är en rejält fruktig och halvrökig whisky i en stil som påminner om 1950- och 1960-talets Speyside, från en tid som har kallats ”the golden days of whisky distilling”.

Whiskylandet Japan

Det finns egentligen få motsvarigheter till den japanska whiskyns framgångar de senaste decennierna. Från att ha varit en kuriositet och i princip obefintlig på den internationella marknaden har den japanska whiskyn formligen exploderat.

 

Inget annat land gör whisky som i så hög grad är influerad av den skotska. Orsaken till detta är den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru, som skickades till Skottland 1918 för att lära sig allt om whiskytillverkning. När han återvände fick han uppdraget att bygga Yamazaki, som blev Japans första whiskydestilleri och tio år därefter uppförde han också sitt eget destilleri Yoichi efter skotska förebilder. Båda dessa är flaggskepp hos storbolagen Suntory och Nikka.

 

Vid millennieskiftet såldes årligen färre än 5 000 flaskor japansk whisky i Europa. Några år senare ökade antalet till flera hundra tusen. Det som inledde trenden brukar tillskrivas Suntory som några år in på 2000-talet började marknadsföra alkoholsvaga Highball-drinkar. Whiskygroggen blev högsta mode i Japan. 2003 hade den Oscarsbelönade Hollywoodfilmen ”Lost in translation” premiär. Filmen handlar om filmstjärnan Bob Harris, som reser till Japan för att göra reklamfilmer åt Suntory. Plötsligt syntes japansk whisky över hela världen, och land efter land erövrades.

 

Till en början var det nyväckta intresset för japansk whisky mest internationellt. Detta skulle förändras i och med tv-serien ”Massan” som hade premiär 2014. Serien handlar om den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru och hans skotska fru Rita, om deras dröm att bygga Japans första whiskydestilleri och deras gemensamma svårigheter. Japan stod stilla när serien sändes och resultatet blev att barer, butiker och lagerhus tömdes på whisky.

 

Den japanska whiskyn håller genomgående hög kvalitet. Många menar att Japan är det kvalitetsmässigt ledande whiskylandet. Det kan såklart diskuteras, men det finns flera faktorer som gör den japanska whiskyn just japansk.

 

I Japan är whiskytillverkningen något av en vetenskap. Man går mycket noggrant tillväga och sätter en heder i att göra ett bra jobb och att vara en passionerad yrkesman. Den japanska synen på arbete präglar whiskytillverkningen. Man är extremt noga i alla delar av produktionen.

 

Japanska whiskytillverkare har inte lika bråttom som på andra håll i världen. Till exempel låter man ofta vörten i mäsktunnan sedimentera, den får alltså stå stilla och sjunka ner till botten för att därefter återföras till toppen till dess att vörten inte längre är grumlig. Den klara vörten gör att mängden bittra skalrester och garvämnen minskar, vilket ger en fruktigare och mjukare whisky.

 

Japanska destillerier samarbetar inte. I stället gör man all whisky i egna pannor. De stora destillerierna är utrustade med pannvarianter som ihop med olika jäststammar och rökighet producerar sprit med olika egenskaper. Det gör att masterblendern helt kan kontrollera sina egna recept.

 

Den japanska whiskyn har egentligen inte förrän nyligen kringgärdats av ett mer långtgående regelverk. Detta har både för och nackdelar, men i stället för att styras av en ålderssiffra och andra bestämmelser har de japanska destillatörerna helt kunnat fokusera på smak.

 

Går man tillbaka några decennier så använde japanska destillerier också en hel del så kallad Mizunara-ek, det vill säga en japansk variant av den asiatiska eken Quercus mongolica. Denna ekart utvecklar en hel del för skotsk whisky ovanliga smaker som exempelvis örnträ, sandelträ och rökelse. Ekfat av Quercus mongolica förekommer numera i mindre omfattning. De är oftare mer porösa och tenderar att läcka under lagringen, men också dyrare på grund av att trä- och möbelindustrin köper upp den ek som finns.

 

Ännu en betydande skillnad är att japanska coffey- och kolonnpannor sällan matas med mäsk av vete, som i Skottland, istället är majs bränslet i processen. Majs var vanligt i Skottland för 30–40 år sedan, men har i modern tid helt konkurrerats ut av det billigare vetet. En mäsk på majs ger en sötare och fruktigare sprit, vilket förklarar att många japanska blendwhiskysorter, som exempelvis “Nikka from the Barrel” upplevs som synnerligen mjuk och rund i smakerna.

 

Alla dessa, och säkert många fler faktorer, gör att japansk whisky, trots att den försöker vara skotsk, ändå får sin egen stil. Men lika lite som man kan förklara whiskyns mystik med teknikaliteter, lika lite kan man bortse från platsen, landet, klimatet och kulturen där den skapas. Japan är ett unikt land, så är dess whisky

 

Den japanska whiskyindustrin domineras av tre stora dryckesjättar. Suntory med destillerierna Hakushu och Yamazaki, Nikka med Miyagikyo och Yoichi samt Kirin Holdings med Fuji Gotemba. Dessa tre storbolag har betydande verksamheter inom flera områden. De äger dessutom skotska och amerikanska destillerier. Suntory är sedan uppköpet av Jim Beam den tredje största dryckeskoncernen i världen, och kontrollerar bland annat Laphroaig, Ardmore, Bowmore, Auchentoshan och Glen Garioch. Nikka äger å sin sida skotska Ben Nevis och andra japanska bolag äger destillerier som Tomatin.

 

Förutom dessa gigantiska bolag äger fler koncerner japanska destillerier och därtill finns många små entusiastdrivna destilleriprojekt. Man talar om en japansk Ji-whiskyvåg där Chichibus Ichiro Akuto är en föregångare. I dag finns ett 30-tal destillerier i Japan och flera nya varumärken och utgåvor har nått den internationella marknaden de senaste åren.  

Nikka

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

För att snabbt få ekonomi i verksamheten började man med att tillverka äppelbrandy och andra äppeldrycker, men whiskytillverkningen var från första stund det centrala. Det långa japanska bolagsnamnet förkortades så småningom till Nikka.

Yoichi är bolagets första destilleri. 1969 tillkom även Miyagikyo utanför Sendai och 1989 köptes skotska Ben Nevis. Nikka blev därmed det första japanska dryckesbolag som köpte in sig i den skotska whiskyindustrin. Sedan 1954 ingår Nikka i Asahi Breweries-koncernen

Miyagikyo

Miyagikyo byggdes som ”Sendai Distillery” 1969 är det största av Nikkas destillerier. Anläggningen används till att producera både maltwhisky och grainwhisky.

Miyagikyo byggdes av Nikkas grundare Masataka Taketsuru, som länge sökt efter den optimala platsen för ett andra destilleri. Den fann han utanför staden Sendai vid ett bergsområde där två floder möttes. Skälet till lokaliseringen var dels den rikliga tillgången på kristallklart kallt vatten, dels den höga luftfuktigheten. Masataka Taketsuru ville lagra sin whisky där avdunstningen var så minimal som möjligt. I dag finns inte mindre än 24 stora lagerhus vid Miyagikyo.

Miyagikyo har åtta ånguppvärmda pot stills med höga lyne arms, vilka skapar ett förhållandevis lätt och elegant destillat. Miyagikyos husstil kan beskrivas som lätt, fruktig whisky. Miyagikyo var länge ganska sällsynt som single malt, men sedan 2009 har destilleriet haft storartad internationell framgång med många prestigefyllda utmärkelser.

År 1999 kompletterades dom traditionella pannorna med två Coffey stills som flyttades till Miyagikyo från Nikkas anläggning i Nishinomiya. Dessa pannor används till att producera grainwhisky till blended whisky, men även till Nikkas mycket omtalade Coffey Grain och Coffey Malt. Maltwhisky destillerad i Coffeypanna är Miyagikyo i princip ensamma om.

Compass Box

I slutet av 1990-talet grundade amerikanen John Glaser företaget Compass Box. Han hade då jobbat som ambassadör för Diageos stora varumärke Johnnie Walker och fått kontakter över hela whiskyvärlden.

Tiden med Johnnie Walker väckte hans intresse för blending, i synnerhet sedan han blivit förflyttad till Diageos blandningslaboratorium i London. Där förstod han hur bolagets ytterst drivna och vältränade blenders skapade nya smakupplevelser genom att blanda fat och årgångar.

John Glaser började experimentera med egna blandningar hemma i köket. Glaser var ung, amerikan, orädd och innovativ. Han reagerade mot den brittiska branschens strömlinjeformning och kompromisslöshet. Han tyckte att whiskyn hade stelnat och saknade nytänkande och utveckling.

Glaser har beskrivits både som genial och som whiskybranschens gossen Ruda. Hans idéer har varit vilda och ibland galna. De har handlat om att blanda apelsinkärnor i whisky, att borra ner nya trästavar i faten och att blanda whisky med calvados.

Glasers innovationslust och förmåga att ständigt utmana smaker och processer har också utmanat det traditionella regelverket. Branschorganisationen Scotch Whisky Association har upprepade gånger höjt fingret mot honom. Man har till och med försökt lagföra Compass Box. En av de saker som man reagerat emot är Glasers totala öppenhet. Han gör ingen som helst hemlighet av hur Compass Box whiskysorter komponeras.

År 2014 tecknade Compass Box ett långtgående avtal om leveranser med Bacardi-ägda John Dewar & Sons. Sedan något år tillbaka är Bacardi också delägare i Compass Box.

The Ileach

The Ileach, är en storsäljande rökig single malt från Islay, anpassad till den svenska marknaden. Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest initierade whiskyländer och särskilt omtyckt är den rökiga whiskystilen.

 

The Ileach betyder ”invånare på Islay” och är en whisky som kombinerar två av de mest distinkta whiskysmakerna, rök och sherry – även om fatreceptet till stor del också innefattar bourbonfat. Kombinationen av den kraftfulla rökigheten och en osedvanlig mjuk och fruktig sherry har gjort The Ileach till Sveriges mest köpta Islaywhisky.

 

Vilket destilleri på Islay som ligger bakom The Ileach är en väl förborgad hemlighet. Skälet till hemlighetsmakeriet är att destilleriet inte vill att The Ileach ska konkurrera med det egna, och betydligt dyrare, varumärket.

Paul John

John Distillers började tillverka single malt vid anläggningen i Goa 2007. Man gick mycket noggrant till väga. För att få ett fruktigt och elegant destillat installerades höghalsade potstills med uppåtlutande lynearms.

Kornet tog man från norra Indien, bland annat från Himalayas sydsluttning. I Indien odlas sexradigt korn till skillnad från övriga världens tvåradiga. Sådant korn har högre proteinhalt och mer enzymer vilket ger ett fruktigare och mjukare destillat, men också ett lägre utbyte.

Sexradigt korn har tjockare skal, vilket påverkar mäskningen och gör att vörten får mindre bitterämnen och ger ett fruktigare resultat. Torv hämtar man från Islay och Skottland, och mältningen gör man på plats i Indien.

I Goa är det tidvis bedövande varmt och fuktigt. Den höga temperaturen och luftfuktigheten gör att avdunstningen blir exceptionellt hög. Omkring tio procent försvinner ur faten varje år. Samtidigt gör det tropiska klimatet att mognandet påskyndas och att smaker koncentreras.

Paul John Single Malt Whisky premiärvisades i oktober 2012 på Capital Hotel i London och därefter på Whisky Exchange Whisky Show. Resten är en framgångssaga. Paul John är i dag en av de allra främsta asiatiska whiskyproducenterna med ett stort antal anläggningar och fler än 20 000 anställda.

Campbeltown

Den lilla staden Campbeltown på södra delen av Kintyrehalvön blev tidigt ett centrum för whiskytillverkningen i Skottland.

Under senare delen av 1800-talet blomstrade staden. Sillfisket, kolgruvan och de utmärkta sjöförbindelserna hade skapat en välmående stad.

När staden stod på sin höjdpunkt var fler än 20 destillerier i drift. Ingen annan region än Highland kunde mäta sig med de volymer som producerades i den lilla staden. Campbeltown blev Skottlands största utskeppningshamn för whisky.

Mot slutet av decenniet uppstod överproduktion, kvaliteten påverkades negativt och konkurrensen från destillerierna i norr hårdnade.

Campbeltownwhiskyn blev svårare att sälja och destillerier måste läggas ned. Branschkrisen i början av 1900-talet, första världskriget och därefter förbudstiden i USA kom i princip att ödelägga all whiskyproduktion i Campbeltown. Under några år på 1920-talet var samtliga destillerier i staden nedlagda eller i malpåse.

När produktionen kom i gång igen var det endast två som kunde starta, först Springbank och senare även Glen Scotia. I dag har dessa fått sällskap av Glengyle som Springbank lät återstarta 2004, det hade då varit stängt sedan 1925.

Whiskyn från Campbeltown har numera få gemensamma drag. Springbank som är det mest kända av de tre destillerierna producerar whisky i vitt skilda stilar, så gör även Glen Scotia och Glengyle.

Springbank

Långt ner på Kintyrehalvön, i staden Campbeltown, ligger Springbank, som på många sätt är ett av Skottlands mest egensinniga destillerier. Campbeltown var en gång i tiden en så betydande whiskystad att den klassificerades som en egen whiskyregion. Detta beror dels på det isolerade geografiska läget, dels på att staden hade flera destillerier och var ett centrum för handel och utskeppning av whisky.

Under Campbeltowns storhetstid var fler än 20 destillerier i drift staden, vilket inte överträffades någonstans i Skottland. I dag är bara Springbank, med sitt systerdestilleri Glengyle och Glen Scotia kvar i Campbeltown.

Springbank är unikt på många sätt. Destilleriet ägs av samma familj sedan William Mitchell köpte det 1837. Familjeägda destillerier oberoende av storbolagen tillhör ovanligheterna. Själva destilleringen utförs genom ett mellanting av dubbel- och trippeldestillering, men man gör även traditionell dubbeldestillerad liksom trippeldestillerad whisky. Som det enda destilleriet i Skottland mältar man allt sitt, i hög grad lokalt odlat, korn på ett gammaldags maltgolv och man torkar malten över glödande torv. Springbank har alltid gått sin egen väg vid sidan av den övriga whiskyindustrin. Genom ålderdomliga metoder och stark självkänsla har man byggt upp varumärken som hyllas över hela världen.

Springbank har tre produktlinjer. Den klassiska Springbankwhiskyn, den helt orökta och trippeldestillerade Hazelburn och den hårt rökta och dubbeldestillerade Longrow. Både Hazelburn och Longrow är uppkallade efter nedlagda destillerier från Campbeltown.

Longrow

Sedan 1973 tillverkar Springbank en hårt rökt och dubbeldestillerad whisky i samma stil som Islaywhiskyn. Länge var Springbank i stort sett ensamma på fastlandet om att producera sådan whisky.

Longrow Distillery stängdes 1896 och köptes då av Springbank. I dag är det mesta rivet, bara några få rester finns kvar av det ursprungliga destilleriet, som låg där Springbank numera har sin parkering.

Springbanks utgåvor med den dubbeldestillerade och rökiga Longrowwhiskyn finns endast tillgänglig i begränsade volymer och är mycket eftertraktad.

Hazelburn

Hazelburn är Springbanks trippeldestillerade och helt orökta whisky. Redan på 1700-talet fanns ett destilleri med namnet Hazelburn i Campbeltown, men det Hazelburn som skulle bli det mest berömda och största destilleriet i staden byggdes 1846. Under sin storhetstid producerade Hazelburn nästan en miljon liter whisky årligen och hade nio stora lagerhus med plats för över 2 miljoner fat. Hazelburn köptes av Lagavulins ägarbolag Peter Mackie och Co och hann med att ha den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru som lärling under några månader innan det stängdes 1921.

Hazelburnwhiskyn från Springbank produceras bara under kortare perioder av året och finns därför endast tillgänglig i begränsade volymer.

Välkommen!

Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltliga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år.