Kategorier
Produktnyhet - Whisky Uncategorized

Nikka Coffey Malt – Älskad och prisbelönt, men är det en maltwhisky eller en grainwhisky?

Nikka Coffey Malt – Älskad och prisbelönt, men är det en maltwhisky eller en grainwhisky?

Nej, Nikka Coffey Malt har absolut inget med kaffe att göra, även om man titt som tätt ser smaknoter där nyrostade kaffebönor nämns. Det går ju inte säga att det är fel, smaken är ju individuell, men just i dessa fall kan man nog misstänka att skribenten låtit sig luras av namnet. Nikka Coffey Malt görs i en Coffey still, den panntyp irländaren Aeneas Coffey utvecklade under 1800-talets första hälft. Coffeys gamla panna kom att revolutionera dryckesindustrin och leda fram till vår tids högeffektiva kolonndestillering.

I dag finns inte många Coffey-pannor kvar, men vid mitten på 1960-talet lyckades Masataka Taketsuru komma över två Coffey stills som han lät importera till Japan och installerade vid det nybyggda Miyagikyo Distillery utanför Sendai. Där sattes de i drift och producerade all den majssprit som behövdes till grainwhiskyn som Nikka sålde i att större volymer.

Runt 2010 började man experimentera med att destillera maltwhisky i de gamla Coffeypannorna. Något sådant hade aldrig gjorts och det var komplicerat att få dem att leverera som man ville. Målsättningen var att skapa något nytt och att förena singelmaltwhiskyns komplexitet och smakrikedom med grainwhiskyn eleganta mjukhet. När Nikka Coffey Malt lanserades 2013 häpnade whiskykonnässörerna. 100 % mältat korn destillerat i en klassisk Coffey-still skulle ju vara en omöjlighet. Nikka Coffey Malt blev en omedelbar framgång och har i dag sin givna plats i Nikkas Core range. Trots att whiskyn inte kan kategoriseras som en singelmalt, eftersom den inte är destillerad i en klassisk potstill, så har den vunnit mängder med priser, bl a dubbla guldmedaljer i välansedda International Spirits Challenge.

NIKKA COFFEY MALT, 45%

Fler nyheter

Inga fler webbartiklar att visa
Kategorier
Produktnyhet - Rom

Ron Abuelo XII Two Oaks

Ron Abuelo XII Two Oaks - Dubbellagrad rom från Panama

Bland världens många romproducerande länder talas det allt oftare om Panama. Det lilla s-formade kanallandet som förenar  Mellanamerika med Sydamerika är ett av romvärlden mest fascinerande. Panama har liksom pressats upp som en barriär där två världshav möts. Det tropiska läget i mötet av två enorma hav har skapat ett unikt klimat, där fuktighet och värme är i det närmaste konstanta, nästan som i ett drivhus. I det unika klimatet får sockerrören en nästan linjär tillväxt och utvecklar en mycket hög sockerhalt.

Ron Abuelo grundades av Spanjoren Don José Varela Blanco 1908. I dag drivs romtillverkningen i tredje generationen och Ron Abuelo räknas till en av de allra främsta.

Sockerrörens kvalitet, en egenproducerad jäst ett aktivt fatarbete är hörnstenar för Ron Abuelo.

Abuelo Two Oaks är en tolvårig rom som lagrats i två olika sorters ekfat. Först på traditionella Tennesse whisky/bourbonfat, och därefter slutlagring på djuprostade fat av ny amerikansk vitek, Quercus alba. Dessa fat rostas i 60 minuter vid 180 grader, därefter höjs temperaturen till 220 grader och de då vidöppna porerna gör att rostningen tränger nästan en centimeter ner i fatväggarna. Djuprostad ny ek utvecklar mängder med smaker och ger den kolonndestillerade spriten en extra dimension med kaffe-, choklad-, rök- och vaniljtoner.

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Ålder:

Råvara:

Jäsning:

Destillation:

Fat:

Sockerhalt:

Antal flaskor till Sverige:

PRIS

STORLEK

70 cl

SÖTMA

Smaknoter

Färg:

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Fler nyheter

Flaggskeppet

Springbanks tioåring är flaggskeppet i det säregna och kultförklarade Campbeltown-destilleriets gedigna flotta.

Läs mer »
Kategorier
Produktnyhet - Rom

Hampden Great House – Distillery Edition 2020

Hampden Great House – Distillery Edition 2020

Great House 2020 Edition är den andra utgåvan i serien som hyllar det magnifika godset med anor från 1779. Ända in på 1900-talet användes husets första våning till att lagra romfat i väntan på transport till hamnen. I dag är Great House en exklusiv gästbostad för besökare på destilleriet.

Hampden Estate är ett av de äldsta destillerierna på Jamaica och är kända för att producera rom som brukar beskrivas som en av de mest esterrika av världens alla romsorter. Destilleriet ligger i Trelawny på nordvästra delen av ön. Här har man odlat sockerrör sedan åtminstone 1753 och mycket är sig likt i det ålderdomliga destilleriet.

Den smakrika högester-rommen som är Hampdens signum görs uteslutande i potstills. Man använder sig av surmäsk, så kallad ”dunder”, där mäsk- och drankrester från föregående körningar sätts att jäsa om och om igen. Jäsningen sker i gamla orörda jäshus där de vilda jästcellerna sitter i jäskar, luft och väggar.

Hampden Estate har fem hörnpelare som ger rommen dess karaktär: Egendomens klara källvatten, spontanjäsning med ”dunder”, potstilldestillering, tropisk lagring och att man aldrig eftersötar eller färgar någon rom.

Hampdens Master Distiller, Vivian Wisdom, har skapat Great House Distillery Edition 2020 genom att blanda två av destilleriets mest representativa marques; den extremt esterrika <>H (900-1000 gr/hlpa) och den något mer sansade OWH (40-80 gr/hlpa). Resultatet är en ytterst potent rom på mäktiga 59%.

The Hampden Great House Distillery Edition 2020, 59%

Säljstart:

Artnr:

Alkoholhalt:

Ursprung:

Typ:

Producent:

Destilleri:

Buteljerad:

Ålder:

Råvara:

Vatten:

Jästtyp:

Jäsning:

Destillation:

Pot Still, Double Retort

Fat:

Bourbonfat, 100% tropisk lagrad på Hampden Estate Distillery

Distillery Marques:

Blend av 80% OWH (40-80 gr/hlpa) och 20% H (900-1000 gr/hlpa)

Lagring:

Tropisk lagring

Angels Share:

Övrigt:

Ofärgad, ej sockerjusterad

Totalt antal flaskor:

3500 fl.

Antal flaskor till Sverige:

60 fl.

PRIS

STORLEK

SÖTMA

Inget tillsatt socker

Smaknoter

Doft:

Smak:

Eftersmak:

Fler nyheter

Whiskylandet Japan

Det finns egentligen få motsvarigheter till den japanska whiskyns framgångar de senaste decennierna. Från att ha varit en kuriositet och i princip obefintlig på den internationella marknaden har den japanska whiskyn formligen exploderat.

 

Inget annat land gör whisky som i så hög grad är influerad av den skotska. Orsaken till detta är den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru, som skickades till Skottland 1918 för att lära sig allt om whiskytillverkning. När han återvände fick han uppdraget att bygga Yamazaki, som blev Japans första whiskydestilleri och tio år därefter uppförde han också sitt eget destilleri Yoichi efter skotska förebilder. Båda dessa är flaggskepp hos storbolagen Suntory och Nikka.

 

Vid millennieskiftet såldes årligen färre än 5 000 flaskor japansk whisky i Europa. Några år senare ökade antalet till flera hundra tusen. Det som inledde trenden brukar tillskrivas Suntory som några år in på 2000-talet började marknadsföra alkoholsvaga Highball-drinkar. Whiskygroggen blev högsta mode i Japan. 2003 hade den Oscarsbelönade Hollywoodfilmen ”Lost in translation” premiär. Filmen handlar om filmstjärnan Bob Harris, som reser till Japan för att göra reklamfilmer åt Suntory. Plötsligt syntes japansk whisky över hela världen, och land efter land erövrades.

 

Till en början var det nyväckta intresset för japansk whisky mest internationellt. Detta skulle förändras i och med tv-serien ”Massan” som hade premiär 2014. Serien handlar om den japanska whiskyns fader Masataka Taketsuru och hans skotska fru Rita, om deras dröm att bygga Japans första whiskydestilleri och deras gemensamma svårigheter. Japan stod stilla när serien sändes och resultatet blev att barer, butiker och lagerhus tömdes på whisky.

 

Den japanska whiskyn håller genomgående hög kvalitet. Många menar att Japan är det kvalitetsmässigt ledande whiskylandet. Det kan såklart diskuteras, men det finns flera faktorer som gör den japanska whiskyn just japansk.

 

I Japan är whiskytillverkningen något av en vetenskap. Man går mycket noggrant tillväga och sätter en heder i att göra ett bra jobb och att vara en passionerad yrkesman. Den japanska synen på arbete präglar whiskytillverkningen. Man är extremt noga i alla delar av produktionen.

 

Japanska whiskytillverkare har inte lika bråttom som på andra håll i världen. Till exempel låter man ofta vörten i mäsktunnan sedimentera, den får alltså stå stilla och sjunka ner till botten för att därefter återföras till toppen till dess att vörten inte längre är grumlig. Den klara vörten gör att mängden bittra skalrester och garvämnen minskar, vilket ger en fruktigare och mjukare whisky.

 

Japanska destillerier samarbetar inte. I stället gör man all whisky i egna pannor. De stora destillerierna är utrustade med pannvarianter som ihop med olika jäststammar och rökighet producerar sprit med olika egenskaper. Det gör att masterblendern helt kan kontrollera sina egna recept.

 

Den japanska whiskyn har egentligen inte förrän nyligen kringgärdats av ett mer långtgående regelverk. Detta har både för och nackdelar, men i stället för att styras av en ålderssiffra och andra bestämmelser har de japanska destillatörerna helt kunnat fokusera på smak.

 

Går man tillbaka några decennier så använde japanska destillerier också en hel del så kallad Mizunara-ek, det vill säga en japansk variant av den asiatiska eken Quercus mongolica. Denna ekart utvecklar en hel del för skotsk whisky ovanliga smaker som exempelvis örnträ, sandelträ och rökelse. Ekfat av Quercus mongolica förekommer numera i mindre omfattning. De är oftare mer porösa och tenderar att läcka under lagringen, men också dyrare på grund av att trä- och möbelindustrin köper upp den ek som finns.

 

Ännu en betydande skillnad är att japanska coffey- och kolonnpannor sällan matas med mäsk av vete, som i Skottland, istället är majs bränslet i processen. Majs var vanligt i Skottland för 30–40 år sedan, men har i modern tid helt konkurrerats ut av det billigare vetet. En mäsk på majs ger en sötare och fruktigare sprit, vilket förklarar att många japanska blendwhiskysorter, som exempelvis “Nikka from the Barrel” upplevs som synnerligen mjuk och rund i smakerna.

 

Alla dessa, och säkert många fler faktorer, gör att japansk whisky, trots att den försöker vara skotsk, ändå får sin egen stil. Men lika lite som man kan förklara whiskyns mystik med teknikaliteter, lika lite kan man bortse från platsen, landet, klimatet och kulturen där den skapas. Japan är ett unikt land, så är dess whisky

 

Den japanska whiskyindustrin domineras av tre stora dryckesjättar. Suntory med destillerierna Hakushu och Yamazaki, Nikka med Miyagikyo och Yoichi samt Kirin Holdings med Fuji Gotemba. Dessa tre storbolag har betydande verksamheter inom flera områden. De äger dessutom skotska och amerikanska destillerier. Suntory är sedan uppköpet av Jim Beam den tredje största dryckeskoncernen i världen, och kontrollerar bland annat Laphroaig, Ardmore, Bowmore, Auchentoshan och Glen Garioch. Nikka äger å sin sida skotska Ben Nevis och andra japanska bolag äger destillerier som Tomatin.

 

Förutom dessa gigantiska bolag äger fler koncerner japanska destillerier och därtill finns många små entusiastdrivna destilleriprojekt. Man talar om en japansk Ji-whiskyvåg där Chichibus Ichiro Akuto är en föregångare. I dag finns ett 30-tal destillerier i Japan och flera nya varumärken och utgåvor har nått den internationella marknaden de senaste åren.  

Nikka

Dai Nippon Kaju Kabushi Kaisha betyder det stora japanska juicebolaget. Det otympliga bolagsnamnet valde paret Rita och Masataka Taketsuru 1934 när Masataka lämnade Suntory och äntligen kunde starta sitt eget Yoichi Distillery på Nordön Hokkaido.

För att snabbt få ekonomi i verksamheten började man med att tillverka äppelbrandy och andra äppeldrycker, men whiskytillverkningen var från första stund det centrala. Det långa japanska bolagsnamnet förkortades så småningom till Nikka.

Yoichi är bolagets första destilleri. 1969 tillkom även Miyagikyo utanför Sendai och 1989 köptes skotska Ben Nevis. Nikka blev därmed det första japanska dryckesbolag som köpte in sig i den skotska whiskyindustrin. Sedan 1954 ingår Nikka i Asahi Breweries-koncernen

Romlandet Panama

Det lilla kanallandet Panama anses ha ett av världens allra bästa klimat för sockerrörsodling. Närheten till de stora världshaven ger mycket hög luftfuktighet och temperaturen är närmast konstant. På slättlandet råder näst intill växthusklimat, vilket gör att sockerrören utvecklar den högsta sockerhalten i världen. Panamaromen räknas till den spanska skolan, lite lättare i smaken med eleganta toner av arrak och hög blommighet.

Romlandet Jamaica

Jamaica brukar beskrivas som romvärldens Islay. Jämförelsen är ganska relevant. På Jamaica finns flera betydelsefulla destillerier och den brittiska stilen är den av romstilarna som ligger närmast whiskyn. Även klimatet kan vara närmast brittiskt, det är svalare och präglat av salta havsvindar. Jamaicarommen är den mest smakrika av alla romstilar. Den i hög grad potstilldestillerade rommen får ofta jäsa med så kallad Dunder, en typ av surmäsk som förvaras i hålor i marken. Resultatet är en esterrik rom med mängder av smaker, kraftfull, kryddig och robust som en Islaywhisky.

Hampden Estate

Hampden Distillery

Hampden Distillery är ett av de äldsta destillerierna på Jamaica och kända för att producera Pot Still-rom i den engelska stilen. Hampdens rom brukar beskrivas som en av de mest esterrika av världens alla romsorter.

Destilleriet ligger i Trelawny på nordvästra delen av ön. På Hampden Estate har man odlat sockerrör sedan åtminstone 1753. Destilleriet är ålderdomligt och mycket är sig likt från förr. Man använder sig av surmäsk, så kallad ”dunder”, där mäsk- och drankrester från föregående körningar, förvaras i jordhålor och sätts att jäsa om och om igen. Jäsningen sker utan jästtillsatser i gamla orörda jäshus där jästcellerna sitter i jäskar, luft och väggar. Hampdens rom blir mycket smakrik och hyllas av entusiaster över hela världen.

Hampden Estate ägs sedan 2009 av familjen Hussey som residerar i egendomens anrika The Great House. 

Speyside

Speyside är en whiskyregion i skotska högländerna i närheten av ett flertal floder, bland annat Spey.

Speyside har den största koncentrationen av whiskydestillerier i Skottland, ungefär hälften (ca 50) av destillerierna som tillverkar single malt whisky ligger här. Normalt har whisky från Highlands och Speyside ganska stor skillnad i smak. Whiskyn från Speyside är oftast lätt, elegant och utan större rökighet. Många av Skottlands mest kända whiskymärken kommer från Speyside, till exempel Glenfiddich, The Glenlivet, Glenfarclas och Macallan. Prefixet glen- förekommer ofta i Speyside och betyder dalgång.

I området finns bland annat floderna Findhorn, Lossie, Livet, Avon, Spey, Bogie och Deveron. Bland destillerier är namn med ”Glenlivet” populära och åtskilliga bindestrecks-Glenlivet finns, varav huvuddelen inte ligger vid floden Livet.

Välkommen!

Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltliga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år.