Benromach byggdes i den lilla byn Forres utanför Elgin 1898. Det var den nyanlagda järnvägen, strax nedanför Romach Hills där destilleriet ännu idag hämtar sitt vatten, som lockade den legendariske Campbeltowndestillatören Duncan MacCullum till just Forres. Med facit i hand var det ingen lyckosam investering. Precis när Benromach pressat ur sig sina första droppar inträffade den olycksaliga Pattisonkraschen som skickade chockvågor genom hela den skotska whiskyindustrin, raderade ut flera destillerier och stängde andra för decennier framöver.

Benromach kom i gång igen med nya ägare efter ett tiotal år. Det blev det första i en lång rad av ägarskiften med både amerikanska och kanadensiska bolag, och däremellan långa tider av tystnad under världskrig och depressionsår. I Benromachs ägarlängd finns alltifrån lycksökare till seriösa storbolag. Först i början av 1950-talet fick Benromach fast mark under pannorna och kunde se fram emot 30 års drift i United Distillers regi.

I början av 1980-talet uppstod en överproduktion och Benromach, som var litet, medfaret och i behov av renovering, stängdes för gott tillsammans med en lång rad andra destillerier. Det kom som en stor överraskning när Gordon & MacPhail kunde förvärva det nedlagda destilleriet, påbörja en totalrenovering och fem år senare, den 15 oktober 1998, återstarta Benromach i närvaro av både Prins Charles och George Urquhart, som nu fick se sin livsdröm om ett eget destilleri förverkligad.

Vid Benromach tillverkar Gordon & MacPhail en klassisk gammaldags Speysidewhisky. Man använder hårdare rökt malt, som i gamla tider, och tillverkar med äldre metoder, som långa jästider och en av de absolut långsammaste destilleringsprocesserna i hela Skottland. Resultatet blir en lätt rökig, fruktig och smakrik whisky.

Den aktuella buteljeringen är lagrad på ett First Fill Ex-Bourbonfat och har valts ut av Symposion exklusivt för den svenska marknaden. Det är en begränsad utgåva med 244 flaskor som buteljerats vid 59,0%.